Ett av Christinas körkort som gick ut år 2000. I dag ser körkorten helt annorlunda ut i Sverige. Alla svenska körkort förnyas efter ett antal år. Foto på Christina (22 år) år 1986. Christina tog sitt körkort den 4 december 1985.

Historien om Christinas körkort och morfar Sven

När Christina började jobba och få sin lön hade hon som mål att spara för att ta sitt körkort. När hon blev 21 år började Christina ta körlektioner. Vad som gällde övningskörning på fritiden med Turid blev inget av med det. Turid hade nämligen inte växellåda i sin bil utan automat och hon ville oavsett inte övningsköra. Tänk om något hände... så, övningskörning med Turid blev det inte tal om. Dessutom märkte knappt Turid om dagarna att Christina hade börjat körkortsutbildningen. Körkortet kan man säga gick obemärkt förbi i hemmet...

Men morfar Sven var mycket stolt över att Christina nu hade börjat ta sitt körkort och Christina berättade regelbundet för sin morfar Sven om hur allt gick, för det hade morfar Sven sagt att han ville få veta.

Under 1980 talet var det väldigt populärt att ta körkort helst vid 18 års ålder, så fort det gick. Så nästan alla 18 åringar hade körkort som föräldrar oftast betalade. Under den här tiden fanns det två omtalade Trafikskolor i Marks kommun, Roos (i dag Kinna Trafikskola) och Klintenberg. Christina som hade varit elev i kommunala Lyckeskolans, högstadieskola i Kinna hade fått höra sedan dess, att den absolut bästa körskolan i Marks kommun var Roos i Kinna. Det var den körskolan som 21 åriga Christina skrev in sig på, 3 år senare än sina jämnåriga klasskompisar. Körläraren som Christina fick lärde ut på ett bra sätt och som tur var stämde det vad alla tyckte om Trafikskolan.

När man övningskörde med Trafikskolan Roos fick alla köra BMW. Vilken körglädje... Christina tog körlektioner och läste teori och gjorde teoriprover jämförelsevis i samma takt som alla de andra eleverna som övningskörde hemma jämte sina körlektioner på Trafikskolan. Det fick Christina beröm för från körläraren, han tyckte det var riktigt bra gjort. Christina gjorde halkkörningen i Göteborg och fick godkänt vid första körningen. Körkontrollanterna från tornet sa i högtalarna när Christina med passagerare gjorde halkkörningen, ”Riktigt bra kört, först trodde vi att det satt killar bakom ratten…” Stadskörningen gjordes i Borås Stad och Christina fick godkänt vid första uppkörningen. Då började man pusta ut för nu närmade det sig den stora dagen då körkortet äntligen skulle bli en verklighet! Alla teorilektions prover i samband med körlektionerna hade blivit avklarade. Det sista stora Körprovet skulle göras. Det måste man göra för att kunna få ta körkortet. Ett Kunskapsprov (Teori) och sedan ett Körprov (Uppkörningen). Alla elever hade pirret i magen... Christina klarade Kunskapsprovet och behövde inte göra om det.

Nu äntligen kom den stora dagen ännu närmare. Fotografering för körkortet i samband med att man gjorde kunskapsprovet gjordes. Fotografiet och namnteckningen skriver man i samband med fotograferingen och det sparades för att användas när körkortet sedan tillverkades. Men först Provuppkörning med en annan körlärare bredvid. Det var pirrigt, men det klarade Christina också! Nu, nu skulle äntligen Körprovet göras och körkortet skulle tas. När man skulle ta Körprovet fick man köra tillsammans med andra i bilen förutom Trafikverkets Förarprövare som satt bredvid fram. Det blev en annan ung dam som blev Christinas uppkörnings kamrat. Hon var väldigt spänd inför det hela och ville Christina skulle följa med till Kinna Finbageri där Sveriges godaste kaka fanns; ”Kolabåt”! Men till skillnad från körkortskamraten kunde inte Christina äta en enda söt sak denna körprovningsdag. Dock kunde Christina aldrig glömma ”Kolabåten”, så efter den stora uppkörningsdagen har Christina då och då köpt ”Sveriges godaste kaka”, numera kallad ”KolaTopp” på Kinna Finbageri! (Finns ingen annan stanns att köpa i hela Sverige).

Hur gick det med Uppkörningen? Jo, Christina klarade Körprovet, den 4 december 1985 och kunde hämta ut sitt efterlängtade körkort! Även Körprovningskamraten klarade Uppkörningsprovet, vá lyckliga alla var! Kramar och gratulationer från körlärarna, körkortet tar man ju bara en gång i livet, så det firades stort på Körskolan. En oförglömlig dag!

Morfar Sven hurrade trefaldigt hemifrån, Hurra Hurra Hurra! Morfar var imponerad och berömde Christina!

Turid, ja det var väl inget märkvärdigt... Något firande blev det inte... "Jaha då har du nu ett körkort..."

Såklart ville Christina skaffa sig en bil och började leta bilköp. Morfar Sven förslog Christina att åka till Volvos bilförsäljning i Kinna (morfar Sven hade köpt alla sina bilar till Turid där), bilförsäljarna kände väl Sven. Dagen kom äntligen när Christina tog bussen för att titta på egen bil. Bilförsäljaren förslog en ung dam en lite mindre bil… och där stod den, Christinas första bil, en Renult med röd färg, välvårdad, vaxad och fin! Det passade Christina bra som fortfarande bodde hemma och som skulle använda bilen i huvudsak till jobbet o s v. Flertalet i Marks kommun jobbpendlar som till Göteborg, Borås, Svenljunga och Varberg. Det var också snabbare att åka bil än buss till jobbet. Christina behövde inte heller oroa sig för att missa en buss eller stressa för att passa buss/tågtider. Bilen tillåter även att ta man kan ta med sig familjemedlemmar och vänner utan extra kostnad som annars uppstår i kollektivtrafiken. Nu kunde Christina ta sig dit hon ville, när hon ville och köra på tider som passade henne själv. Med bilen kunde hon stanna var som helst och välja vägar som passade bäst och kunde köra till vart hon ville, själv. En annan fördel med att ha en bil är att man själv kan frakta grejer och få plats med fler saker samtidigt. En bil är också en härlig känsla av fritt oberoende...