Blogg 2022

1983 BESÖKTE H K H PRINS PHILIP TJOLÖHOLMS SLOTT

Augusti 1983 besökte Prins Philip Tjolöholm för att delta i en internationell fyrspanns tävling. Så här skriver Prins Philip själv om vistelsen på Tjolöholms slott i sin bok ”30 Years On and Off the Box Seat”.

”Vi gick runt banan storstilat och jag fick samma poäng som George Bowman, men halkade ner till en sjätteplats. Jag gjorde en felfri runda i konerna, medan Jan-Erik Pahlsson and David Brand båda välte en kona. Det gjorde att jag hamnade på en väldigt tillfredsställande fjärde plats totalt.

Vädret var lysande hela tiden. Tävlingen attraherade det Svenska Kungaparet och Prins Bertil och Prinsessan Lilian, samt en överraskande stor publik. Det hela var sammantaget ett något märkligt, men väldigt trevligt, evenemang”.

De internationella fyrspann tävlingarna på Tjolöholm pågick i dagarna tre med dressyr, maraton och hinderkörning. Hinderbanan brukar i vanliga fall läggas på en slät och jämn bana, men denna gång lades banan på höjden mellan slottet och dressyrbanan, vilket gjorde att hästarna kom i full fart nerför backen och svårligen kunde hejdas innanför staketet.

Vädret var strålande varje dag. Förre ägaren greve Carl C:son Bonde, vilken sedan barndomen hade bott på slottet, var även gäst, och kunde berätta för Prins Philip, Slottets historia.

Från Storbritannien hade Prins Philip med sig sina egna hästar, sin Hovstallmästare, Sir John Miller, en Adjutant och en Butler, som bl a pressade kostymerna och såg över garderoben. Sir John rakade sig på gammaldags vis och behövde därför varmvatten i en termos utanför sin dörr varje morgon. På Tjolöholms Slott vid den här tiden fanns det bara handkanna och tvättfat att använda sig av. HKH Prins Philip som sov i Kungarummet hade bäddats med extra breda lakan. Prins Philip lär ha frågat: ”Who are those wonderful parlour maids?”.

När Tjolöholm byggdes inreddes ett gästrum för att kunna härbärgera en kunglig gäst. Det var inte så ovanligt när man byggde den här typen av hus, säger Karin Kvicklund, kulturchef på Tjolöholm. ”Prins Philip bodde i Kungarummet”. Sängen som Prins Philip sov i var originalet. En sovplats som är få förunnade. På frågan om det är vanligt att gäster får bo över i rummet är Karin Kvicklund tydlig. ”Nej, i dag rör vi inte den sängen utan vita vantar på händerna. Det var ett väldigt stort undantag att det skedde. Å andra sidan är det kul att Prinsen faktiskt har sovit där, det är lite spännande”. Prins Philip och hans sällskap fick ett fint mottagande och blev uppassade under sin tid på slottet. Bland annat ställdes varje morgon en termos med varmt vatten utanför hovstallmästarens dörr, för att han skulle kunna raka sig på gammalt sätt. På kvällarna var det dans och musik utomhus på området och det tyckte Prins Philip var trevligt. Gunilla Grotte som hade med körsporten och dess arrangemang att göra, hade även bilen full av medhavd silverutrustning, för att kunna dekorera vackert matbord till middagarna på slottet. Själv serverade hon i svart klänning, vitt förkläde och vitt serveringsband i håret. Före middagarna på slottet intogs cocktail varje dag i olika rum. Särskilt uppskattat var Prins Philips morgonbad i havet med omgivande Tjolöholms Slotts, mycket vackra utsikt!

”När det till slut var dags för hemfärd, följde alla Prins Philip ut till hans privata flygplan på Landvetter/Göteborg för att vinka farväl. Prins Philip gick in i planet, satte sig i cockpiten, spände fast sig, tog på sig flygarhuvan, medan svenska flaggan på planet gick ner och den engelska flaggan gick upp, öppnade fönstret, gjorde honnör, ”tummen upp”, startade och taxade ut på banan. Jag tittade mig omkring, intet öga var torrt, och själv kände jag hur tårarna trillade ner för mina kinder av rörelse. Vi beundrade alla Prinsens tuffhet att själv sätta sig vid spakarna efter en så koncentrerad, krävande och ansträngande tävling i tre dagar, som en fyrspannstävling utgör. Ett historiskt ögonblick kan man säga så här i efterskott”.

Christina Dickson/Eva-Christine Bergström/Ulla och Robert Kiel den 26 januari 2003. Sammansatt av Anne-Marie Gustavsson, mars 2003.