Morfar Sven var morbror till Gösta och Gunnar. Gunnar berättade nästan alltid när vi träffades hur Sven brukade skoja med dem när de var små pojkar och hälsade på hos morbror Sven Leopold. De hade alltid så glatt och trevligt hos sin morbror Sven och Gunnar kom ihåg besöken mycket väl! Nästan alltid fick de också med sig en peng från sina morbror Sven innan de gick hem igen och det var en tradition som Gunnar i sin tur fortsatte med när han träffade sin morbror Svens barn, barns barn Christoffer. Gunnar brukade ge Christoffer (som också liknar sin gamlemorfar Sven mest i sin familj) en peng när de träffades. Pengen sattes in på ett sparkonto till Christoffer och det är verkligen ett fint minne från Gunnar. Gunnar påminde mycket om Sven inte bara till utseendet, med breda ögonbryn och stora bruna vackra ögon, också samma humor och pondus. Så tacksamt att Gunnar gjorde det lite högtidligt varje gång han träffade Christoffer och tog tillfället i akt att ge honom en peng med sig hem. En fin tradition att ha med sig i familjen.

Gunnar Svensson arbetade under sina yrkes samma år som chef på en av Ludvig Svensson textilavdelningar i Kinna tills pensioneringen.

Lite kort historia om Ludvig Svensson i Kinna:

1887 markerade produktionsstart för Ludvig Svensson. På 1900-talet stod en imponerande textilfabrik med ångdrivna maskiner klar i Kinna.

Sverige hade sin första gardinproducent och produktionslinje med mekaniska vävstolar. Ludvigs son Ivan tog över verksamheten i slutet av 1920-talet, och fastän det var depressionen och krig, klarade sig företaget bra. 1950-talet tog nästa generation över, bröderna Ivan och Sten Ludvigson.

Under 1970-talet utvecklade Svensson sina första kollektioner för offentlig miljö. Energikrisen slog hårt men kreativa sinnen såg affärs möjligheter. Ett nytt affärsområde såg dagens ljus och i slutet av 70-talet lanserades textil som kunde ge skugga och spara energi i växthus. ”Går det bra för Ludvig Svenssons gardinfabrik i Kinna går det bra för Sverige”. Det klassiska uttalandet återkom statsminister Olof Palme till gång på gång i valrörelsen 1982.

Idag, över 130 år efter starten, förs Ludvig Svenssons arv vidare av fjärde generationen i det familjeägda textilföretaget.

När morfar Sven, Gösta och Gunnar var små pojkar fanns det inte bankkort eller bankuttags automater utan det var mestadels mynt och sedlar som man hade i sina plånböcker. Det var också med mynt och sedlar som man köpte mat och annat med. Bankkort eller Bankautomater existerade inte under den här tiden så det var av mycket stort värde att få en gåva i mynt och sedlar.

Morfar Sven skrev en dikt till Barnens Dag om när han fick en "liten slant" av hans mor och hur mycket det betydde för honom som liten pojke. "Vi det själva minnas bäst. Trevligt var att få vänligt ord av mången stor, är det inte sant, även när man fick av mor någon liten slant".  Och sven skriver om när han gav en slant till de små och om givandet att ge en slant som vuxen: "Därför giv om blott du kan, en slant till barnen små. De glädjas alla med varann. Ni ser i deras barnablick, en tacksamhet det låg. För gåvan barnen av oss fick, den blicken nog ni såg".

Fakta om Barnens Dag:

Ursprunget var en satsning på barnkolonier sommartid för fattiga stadsbarns möjlighet till sommarvistelse på landsbygden i Roslagen från 1884 på initiativ av folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt efter schweizisk förebild. 1885, bildades på initiativ av kronprinsessan Victoria Föreningen för skollovskolonier och för möjliggöra fler sommarkolonier på fler platser började man på olika orter arrangera festligheter och aktiviteter för att få in medel till detta. En första Barnens Dagsfest anordnades 11-12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg. För pengarna inköptes en fastighet på Öddö i Strömstad, dit grängesbergsbarn kunde åka sommartid. I samband med Pressens vecka i Stockholm 1901 föreslog Axel Eliasson en Barnens Dag med barnfester och barn som medverkande. 1903 anordnades en Børnehjelpsdag i Köpenhamn som huvudsakligen bestod av insamling med bössor på gatorna. Barnens dag efter det danska mönstret anordnades i Stockholm 1905-1909. 1910 övertogs ledningen av Axel Eliasson som efter det av honom framlagda programmet, med ett huvudmoment av barnfester med barn som medverkande och all basarverksamhet slopades. 1912 infördes särskilda dagar, 3:e lördagen och söndagen i september. 1912 förlades festerna till Stockholms stadion. 1917 sammanförde Barnens dag första gången sedan 1875 Nordens studentsångare. 1926 ordnades vattenfestspel på Mälarfjärden och 1927 på Djurgårdsbrunnsviken, 1927 hölls festligheterna i Stockholms Stadshus. 1928 på Stockholms centralstation. 1910-1941 utgavs tidningen Barnens dagblad, från 1925 med prins Wilhelm som redaktör.

Efterhand växte flera lokala Barnens Dag Föreningar fram runtom i Sverige. 1941 bildades Sveriges Barnens Dags ledares förening för samverkan mellan lokalföreningarna. 1967 ombildades föreningen till det samordnande Barnens Dags Riksförbund. Föreningarna anordnar Barnens dagfiranden, talangjakter med mera och har program för uppmuntran av sjuka eller problemtyngda barn i familjer med dålig ekonomi.

Namnet Barnens Dag är varumärkesskyddat av Barnens Dags Riksförbund (BDR). 

Internationella barndagen firas den 7 oktober varje år.

Det finns också varianter till exempel i Sverige där en sådan infaller den 13 maj varje år.

Källa: Wikipedia.