Morfar Sven Leopold

Sven Leopold Axelsson, år 1955, 50 år gammal, utstrålar sin karismatiska unika atmosfär omkring sig. Otaliga Fritslabor berättar ofta hur de fullständigt blev betagna i Sven, han var en enastående man. Än i dag år 2022 är morfar Sven uppskattad omtalad som en fantastisk profil för Fritsla, en genuin eldjsäl, och en oerhört omtyckt och oförglömlig simskolelärare. Beundrad för sitt engangemang för både schack lokalt (Sven var med och grundade, startade Frtisla Schackklubb) och internationellt fram till äldre dagar som en Fritslabo sa, de flesta slutade spela aktivt och matcher i schack när de blev äldre men det gjorde verkligen inte Sven!

Christina minns sin underbara kärleksfulla morfar med stor värme. Det är inte så enkelt att beskriva hurdan Sven var. Allt var verkligen en upplevelse med honom, både i det lilla och stora. Att Sven hade lidit så oerhört mycket under sina barnaår finns det Fritslabor som inte anat något om när de träffat honom som ung man. Några har inte alls vetat om hur svårt sjuk han var som liten. För sådan var han älskade morfar Sven, det var honom, Sven man kom att möta, hans fysiska svårigheter försvann fullständigt. Sven gjorde det skickligt medvetet för han skulle leva sitt liv fullt ut som det barn han föddes till vara, barn av "livets arv".

Christina har än i dag aldrig mött någon enda man som kommit i närheten av morfar Sven! Det var verkligen ett stort privilegium och tacksamt att just Sven blev alldeles egna morfar!

Sven 6 år, 1912 och svårt totalförlamad i polio. På kortet har mor Alma minsta sonen Nils i sitt knä och far Axel har näst yngsta sonen Sven.

Bakom far Axel, sonen Mats. I mitten bakom mor Alma och far Axel, dottern Maria (Maja). Bredvid mor Alma till höger, dottern Beda.

Far

Axel Andersson, född 12 juni 1871, i Torpa socken, Västra Götalands Län.

Mor

Alma Mattsson, född 18 september 1865, Åsen i Fritsla, Västra Götalands Län.

Svens far och mor Axel och Alma fick fem barn:

Maria Elisabeth, född 30 december 1894.

Mats Bror, född 20 december 1897.

Beda Elemina (Alemina), född 22 december 1903.

Sven Leopold, född 8 februari 1906.

Nils Alarik, född 10 oktober 1907.

Babyvård Fritsla 1934.

https://www.youtube.com/watch?v=xXZDtTFE2-M

Äldsta syster Maria håller sina händer kärleksfullt om sin mycket söta lillebror Svens lilla hand. Kortet kan vara från 1908.. Sven ca 2 år.

Axel och Alma bodde med sina barn i lilla Bengtsgården i Fritsla. Vid sekelskiftet flyttar familjen till Winqvist arbetsbostäder i Fritsla. Axel var textilarbetare och Alma arbetade som väverska. De hyr en lägenhet med två rum och kök. Bredvid lägenheten fanns en å, Häggån som fick en viktig roll i Svens liv.

Fritsla 1933.

https://www.youtube.com/watch?v=rxMs4eICTQA

Följ med till Fritsla tågstation en söndag förmiddag, 1800 - 1900 talet. (Bakgrundsmusik, piano).

https://www.youtube.com/watch?v=nFouBQL0pdI

Morfar Svens syskon. Från vänster storebror Mats Bror och lillebror Nils. Alarik. Bredvid Nils står storasyster Beda Elemina.

Kortet togs framför Winqvist arbetarbostäder där familjen bodde i en lägenhet, två rum och kök.

Maria Elisabeth Andersson gifter sig med KLas Gustav Svensson och får tre barn;

Gunnar Erik, f 1918-08-29

Maj Gunborg, f 1920-06-04 och

Gösta Lennart, f 1922-10-14.

Gunnar gifter sig med Eivor Harriet Danell och får två döttrar;

Maj-Britt och Ulla.

Maj-Britt gifter sig med ... och får

fem eller sex barn.

Ulla har inga barn.

Mats Bror gifter sig med Judit och får tre barn;

Margit, Junis och Roland.

Margit-

Junis-

Roland-

Beda Elemina (Elmina) gifter sig med Carl Hultin och får två barn;

Lennart och Karin.

Lennart gifter sig med Gun. De startar Korvkiosken i Fritsla som bl a blev känd långt vida omkring för hemlagade potatismosen!

Karin gifter sig med...

Sven Leopold gifter sig med Henny Hansen från Skien Telemarken Norge, 26 juni 1937 och de får en dotter,

Turid Marianne f 1944-05-21.

Turid gifter sig med Christer Sjöö från Vargön Vänersborg, 28 mars 1964 och får två döttrar;

Christina Maria f 1964-08-13 och

Anette Evelyne f 1965-10-23.

Christina blir enförälder till sonen, Christoffer, Sakarias (Sakarja), Michellé dec 1987.

Anette gör valet i livet att inte skaffa något barn.

Nils Alarik gifter sig med Svea Hansson, de får två barn;

Stig Göran f 1937-09-13 och Kjell Åke f ....

Stig Göran gifter sig med Lillemor Margaretha Barthelsson från Bromma Stockholm, 5 maj 1963 och de får två barn;

Mats Göran, f 1965-08-27 och Jessica Lillemor f 1967-11-27.

Kjell Åke gifter sig med Inger Margaretha Julin Västerlid Västerled Stockholm, 22 september 1972 och får två döttrar;

Annika Margaretha, f 1975-05-22 och Katrin Victoria f 1976-03-20 .

Konstnären Carl Larsson målning, Köket.

Kanske såg mor Almas och far Axels kök ut som detta målade kök, något som är målat i tavlan, fanns det säkert. Morfar Sven växte upp med sina syskon och föräldrar i en hyrd lägenhet, två rum och kök. 7 st i familjen levde sitt hemmaliv i lilla lägenheten i Winqvist arbetarbostad. 1894 föddes Axels och Almas första barn, en dotter, Maria och Nils deras sista barn 1907. Utetoalett och en brunn att hämta vatten fanns på den här tiden att tillgå på utgården.

Stora rummet i Winqvist lägenhet hos Axel och Alma hade säkert trasmattor, troligen hade de inte så fint som denna tavla av Carl Larsson men en soffa och stol kunde säkert påminna hur det såg ut i hemmet där morfar Sven växte upp.

Svens morfar Mattias Mattsson och mormor Anna Lisa Mattsson, Almas far och mor.

Almas far och mor hette Mattias Mattson och Anna - Lisa Håkansdotter. (Svens morfar och mormor).

Svens mormor Anna Lisa föddes 4 april 1836, Åsen Östergården Fritsla. Hon var dotter till lantbrukaren Håkan Johansson och Anna Stina Persdotter.

Svens morfar Mattias föddes 31 augusti 1832 Hjertared Norregården Dalstorp, Älvsborgs Län. Mattias kom från Dalstorp 1852 som dräng till Klockaregården och blev senare brukare av Åsens torp under Östergården, senare under Stommen i Fritsla.

Svens morfar Mattias och mormor Anna Lisa gifte sig 29 december 1856. Anna Lisa och Mattias fick 10 barn:

Johan Linus född 24 juni 1857.* (Arbetade som järnvägsbyggare i Norrland, Varberg-Borås. Stationsskrivare, Varbergs Station).

Claesfödd 10 januari 1859.

Mathilda född 5 februari 1861. * (Mathildas make startade ett skomakeri företag).

Karolina född 21 maj 1863.

Alma född 18 september 1865. * (Svens mor).

Anna född 12 november 1867.

El(e)mina född 3 januari 1871.* (Utvandrade till Amerika).

Maria född 8 november 1873.

Beda född 28 maj 1876.

Hilda född 20 januari 1878.

* Äldsta sonen Johan Linus Mattsson (född 1857) blev godskusk på L.J Winqvist textilfabrik 1874. Efter några år arbetade han som järnvägsbyggare i Norrland, 1877 - 1878. Han återvänder till Fritsla och är med på järnvägsbygget, Varberg - Borås till 1880. Därefter blev Johan Linus Stationskarl på Fritsla järnvägsstation, 1880 - 1886. 1882 gifter sig Johan Linus Mattsson med Emma Olivia Augustdotter och de bor sedan i en lägenhet vid Fritsla järnvägsstation. De fick tre barn, Helga Ottilia 1883, Elin Martina 1885 och Linnea. 1886 flyttar familjen till Varberg och Johan Linus arbetar som Stationsskrivare på Varbergs järnvägsstation.

* Tredje barnet, dottern Mathilda Mattsson (född 1861) gifter sig med Johan Skoglund 1882 som var skomakargesäll hos skomakaren August Olofsson

i Fritsla. Efter giftermålet flyttar de till Kinnarumma och Johan startar ett skomakeri företag. Johan och Mathilda fick två barn. Selma, 1884 och Beda 1894.

* Sjunde barnet dottern El(e)mina (född 1871) utvandrar till "Amerika" 1890. Hon åker med fartyget till Amerika som avgår från Göteborgs hamn. Den största emigrationsvågen från Sverige inträffade i slutet av 1800-talet. De flesta avreste från Göteborg, den viktigaste hamnstaden på Västkusten.

Nu vinkade Mattias och Anna Lisa rörandes till tårar farväl av sin älskade dotter Elmina. Kanske skulle de inte träffa sin dotter på väldigt väldigt länge... Kanske skulle hon aldrig komma tillbaka till Sverige igen... Hon åkte med Svenska Amerika Linjen, även förkortat S.A.L. som var ett svenskt rederi som ursprungligen började med trafik mellan Göteborg och Nordamerika.

Elmina gifte sig med Emil Andersson. Tillsammans får de tre barn. En son Georg och två döttrar Edit och Ethel.

DEN STORA UTVANDRINGEN TILL AMERIKA.

https://www.youtube.com/watch?v=xnVxsQ8Q104

https://www.youtube.com/watch?v=EXuGjP6kndo

Göteborg, Sverige, passagerarlistor, 1869 - 1951

https://www.ancestry.se/search/collections/1910/

Den svenska emigrationen till Nordamerika nådde sin höjdpunkt efter det amerikanska inbördeskriget (1861–1865) då Sverige drabbades av flera missväxtår mot slutet av 1860-talet. (Berättarröst).

https://www.youtube.com/watch?v=iMDuTn0u7BE

Trehundra år av ögonblick. Avsnitt 2 av 3: 1800-talet. (Också en kul historisk berättelse om att åka ånglok/tåg under 1800 talet).

https://www.oppetarkiv.se/video/1399660/trehundra-ar-av-ogonblick-avsnitt-2-av-3

Vykort på Ångfartyg som lämnar hamnen full med svenska emigranter från Göteborgs hamn. Under 1800- och tidiga 1900-talet utvandrade

ungefär 1,2 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Resan gick med båt över Atlanten.

Lite historia om varför så många svenskar som Svens morfars och mormors dotter Elmina bestämde sig för att utvandra till "Amerika" vilket resulterade i att många svenskar ännu idag har släktingar kvar i "Amerika".

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet lämnade hundratusentals människor Sverige för att söka en bättre framtid i Amerika. Nödåren i Sverige

i slutet av 1860-talet ledde till en större flyttvåg och utvandringen kulminerade på 1880-talet. Flera missväxtår i kombination med snabb befolkningsökning och konkurrens om arbetstillfällen och jord satte fart på emigrationen. Hos utvandrarna fanns också andra motiv än ekonomiska, till exempel religiös frihet och ökad jämlikhet. Många reste även för äventyret och resan i sig eller för drömmen om ett annat slags liv. Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen. Bland de tidiga utvandrarna fanns mest familjer som reste tillsammans med tjänstefolk och släktingar. Med tiden ökade andelen ensamresande. Till börja med var det mest män som utvandrade, men andelen kvinnor ökade successivt. Under senare delen av emigrationen var det periodvis mest kvinnor som utvandrade. Från amerikanskt håll välkomnades och underlättades invandringen, de olika staterna sökte fler invånare och industrierna sökte arbetskraft. 1,2 miljoner svenskar var på den tiden en tredjedel av Sveriges befolkning – och myndigheterna befarade att Sverige skulle utarmas och försvarsförmågan försämras.

Intressant historia om varför så många svenskar valde att utvandra till "Amerika" finns b l a att läsa i Populär Historia.

Resultatet blev ett 900 sidor långt betänkande som idag finns digitaliserat och sökbart via Göteborgs universitets elektroniska arkivlänk.

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888

Dramatens stora scen: UTVANDRARNA av Vilhelm Moberg. SVT 1 juni 2015.

Koreografen Mats Eks tolkning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna, en påkostad uppsättning som blev ett drabbande drama med dans och humor i dramatisering av Irena Kraus.

I rollerna som Kristina och Karl Oskar, som lämnar sitt svenska Småland för ett nytt liv i Amerika, ser vi Stina Ekblad och Rolf Lassgård.

https://www.svtplay.se/video/11116997/utvandrarna/utvandrarna-avsnitt-1

Kungliga Dramatiska Teatern, mer känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern verkar utifrån uppdrag från regeringen, som

bland annat innebär att teatern ska förvalta teaterhistorien och arbeta för teaterkonstens utveckling. Dramaten ingår i MITOS21, ett internationellt teaternätverk grundat 2008 av verksamma vid en rad framstående scener och teaterinstitutioner i Europa.

Sven 6 år och svårt sjuk i polio, barnförlamning år 1912.

Vid sex års ålder blev morfar Sven helt förlamad i kroppen och bars i ett lakan till sjukstugan i Fritsla. Doktor Rodling kunde inte ge Axel och Alma något hopp. "Han kanske kan leva endast några dagar," sa han. Det går inte att ens föreställa sig hur det måste ha känts för Axel och Alma när beskedet kom att deras lille 6 årige son endast skulle bara ha några månader kvar i livet. Det går inte heller att ens föreställa sig denna lilla pojkes egna lidande upplevelser och vars kropp inte gick att röra och som nu ligger fullständigt orörligt nedbäddad i sjukhussängen. På fotot syns hur Svens lilla kropp har blivit utslagen av polion. Lille Svens ser så mager ut, det finns ingen muskelmassa alls. Det enda han kan röra är sitt ansikte och sina stora vackra bruna ögon.

Barn som är i 6 års åldern behöver mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare. 6 åriga barn blir också bättre på att dra slutsatser om saker omkring sig, kan skilja på verklighet och fantasi. Det finns även enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara att barnet har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet. Hur skulle det bli med den svårt sjuka pojken Sven, hur skulle han klara sig?

Morfar Sven berättade aldrig i detalj hur han själv hade det när han blev så svårt sjuk. Morfars ögon fylldes med stor allvarsamhet när det kom på tal, det var för svårt att tala om. Men när morfar Sven återkom om sin svåra sjukdomstid, berättade han alltid hur han alltid varje natt grät sig till söms efter sin mamma, observera varje natt. Morfar kunde inte torka tårarna själv. Vem tröstade och torkade hans tårar som rann nerför hans små barnakinder? Ingen, inte en enda fanns där på nätterna hos lille Sven. Lille pojken Sven saknade sin älskade mor Alma när kvällen närmade sig. Fastän han hade legat i sjukhussäng hela dagen var ändå en kvälls go natt viktigast. Sven hade fina minne av sin mor Almas gonattning. Men säkert fanns det nu också en rädsla. Rädd för att somna utan att fått träffa sin far och mor. Sven förstod när han inte kunde springa och leka längre och kroppen var helt orörlig, att något mycket allvarligt hade hänt. Rädd, ledsen, förtvivlad. Skulle han leva under morgondagen..? Sven grät tills han somnade, varje natt!

Det är vetenskapligt bevisat att man kan dö av brustet hjärta. Känslorna och kroppen har en koppling. Det kallas för Broken Heart Syndrome. Men trots sin förtvivlan och plågan Sven upplevde fanns det en oerhört stark livsvilja hos denna lilla pojke. Han gav aldrig, aldrig upp kampen om livet. Man kan bara fantisera om hur man skulle ha upplevt det när man var 6 år och helt plötsligt inte skulle kunna röra sig alls... Inte träffa sina älskade föräldrar, vuxna, nära och kära...

Det var verkligen inte lätt att vara ett sjukt barn på den här tiden, 1912. När Sven låg månadsvis isolerad i ett rum först i en sjukstuga i Fritsla utan att få någon behandling och sedan i ett isolerat rum för behandling av polion på sjukhuset i Borås . Kunde hans föräldrar aldrig besöka honom, det var då otillåtet att besöka ett barnförlamat barn. Man var rädd för polio smitta. Lille Sven endast sex år brukade gråta sig till sömns på kvällarna efter längtan av sina föräldrar, framförallt sin mor. Det var först år 1956 berättade Sven som dr Söderling ändrade på dessa förhållanden.

Svens far Axel hade gjort vakt vid Stockholms slott och fått utbildning i simning. Tack vare hans kungliga utbildning i simkunnighet och gedigna kunskaper om simrörelser bar Axel sin lille sons livlösa kropp till en badplats vid Häggån. Där lärde Axel Sven simma och gymnastiserade hans förlamade, slappa armar och ben. Det var en välgörande träning för Svens förlamade muskler. Sven glömde aldrig hur det kom att förändra hans liv till det bättre. Sven berättade för oss många gånger att det var tack vare hans far Axel gjorde vakten vid Stockholms slott, att Kungahuset fanns i Sverige som bidrog till att hans liv och framtid blev så mycket hoppfullare och ljusare...

Under början av 1900 talet fanns ingen simkunnighet kunskap hos allmänheten. Ingen lärde sig simma och det var många som drunknade. Den svensk som i ett ögonblick av oaktsamhet ramlade i vattnet under 1800-talets sista årtionde fick hoppas på att det gick att bottna. I likhet med i resten av Europa var det försvinnande få i landet som kunde simma.

Alma brukade titta ut genom lägenhetsfönstret hur Sven efter all träning i ån blev starkare och starkare. Till slut kunde han simma själv. Alma sa en dag till Axel, "nu träffar jag aldrig pojken om dagarna, hann är ju i vattnet hela tiden."

Förutom träningen med simningen gav också Axel elektrikern Enok Persson instruktioner om att tillverka en svag strömnings apparat för el-massage. Han kom med sedan med apparaten och masserade Svens lemmar och muskler. Första gången grät Enok Persson då han såg hur totalt hjälplös den lille pojken var av sjukdomen. Sven kunde inte ens sitta själv utan man stötte honom med kuddar.

Efter år av träning kunde Sven småningom gå igen. "Att min polio fick sådan bättring är min fars förtjänst som lärde mig simma och på så sätt träna mina muskler som dag för dag blev starkare." Sven bestämde sig för att för att hedra sin far och ändra sitt efternamn Andersson. Han tog efternamnet Axel-son, Axelsson.

Demonstration av sjukvårdspersonal i Fritsla, sängbäddning och förbandsläggning (Fritsla Brandkår).

https://www.youtube.com/watch?v=DOn4ry0WrDY&list=PLB892A877D2F3FF0F&index=12

Foto; USA President 1933-1945, Franklin D Roosevelt med dottern, Anna Eleanor.

Franklin D Roosevelt (FDR) (född 1882) var USA 32:a President under åren 1933–1945 och blev en centralgestalt i världshändelserna under första halvan av 1900-talet. Han ledde USA genom perioder av global ekonomisk depression och under andra världskriget. Roosevelt rankas som en av de bästa amerikanska presidenterna genom alla tider. Förlamad från midjan och ner efter att ha drabbats av polio, övervann Roosevelt sin funktionsnedsättning och valdes till USA: s president, fyra gånger.

I augusti 1921 drabbades av vad man trodde var polio och blev förlamad från midjan och nedåt. I början av 1900-talet kunde man inte säkert ställa en diagnos. Den 25 augusti 1921 diagnostiserade läkaren, Dr. Robert Lovett, FDR med infantil förlamning (dvs. polio). Vid den tiden hade polio inget känt botemedel och resulterade ofta i helt eller delvis förlamning och erosionen av motoriska färdigheter. Lovett, var expert på sjukdomen och insisterade på att Franklin skulle stoppa massagen, den hjälpte inte, möjligen förvärrade den. Han föreslog istället att han badade. FDR började simma tre gånger i veckan i Astor-poolen och i dammen. Han hade insett att hans ben lätt kunde stödja kroppens vikt i vattnet och använde simning som sin huvudsakliga övning. I januari 1922 var FDR utrustad med benskenor som låste sig i knäet, längst hans ben. Under våren det året kunde han stå upp med hjälp. Det sätt han betraktade sig själv som en person, far och politiker trots begränsningar, hjälpte andra att förändra hur de betraktade medmänniskor som var förlamade av sjukdom eller hade funktionshinder. citat: "Roosevelt, "Du lär dig genom att leva".

År 1924 reste Roosevelt till ett rehabiliteringscenter i Warm Springs i Georgia. Där tränade han i varma badbassänger och lyckades efter något år gå på botten av bassängen. Till slut kunde han gå med hjälp av benskenor, han svingade fram benen med hjälp av överkroppen, stöd med en käpp och i armkrok med någon, även om det var mycket fysiskt ansträngande. Privat använde FDR en speciell rullstol som han hade designat själv. Roosevelt återvände ofta till Warm Springs.

År 1926 köpte Roosevelt rehabiliteringscentret för 200 000 dollar och förvandlade den till ett rehabiliteringscenter för poliopatienter som han själv och inriktade det på poliosjuka; Roosevelt Warm Springs Institute for Rehabilitation. Institutet som är i drift än idag. Roosevelt Warm Springs är ett omfattande rehabiliteringscenter för de som har en funktionsnedsättning och som fortfarande behandlar patienter med polio.

Rooesvelt dog i sitt hem i Warm Springs.

Inhämtad information, Wikipedia.

FDR at Warm Springs 1928-1939.

Fem tysta skivor av bilder av Franklin D. Roosevelt i Warm Springs, GA mellan 1928 och 1939 som visar honom i poolen, på picknick, inspekterar en landsbygd bosättning, besöker marinister etc. Donerad av National Foundation of Infantile Paralysis. Några färgmaterial i slutet. MP52-3: 1-5, arkivfilmer

från FDR Presidential Library public domain.

https://www.youtube.com/watch?v=jM6ctsEY9Aw

President Roosevelt's Tour Of USA, 1942.

https://www.youtube.com/watch?v=g4fMHGz22XQ

Dottern Anna Eleanor Roosevelt,

föddes samma år som morfar Sven, 1906. Hon blev Amerikansk Författare och arbetade som Tidningsredaktör och PR. Hon var också sin Fars Rådgivare under andra världskriget. Hon skrev två barnböcker som publicerades på 1930-talet. Anna gifte sig och fick tre barn.

Anna Eleanor Roosevelt Seagraves Dall född 1927,

har haft en karriär som pedagog och bibliotekarie . Hon koncentrerade sin karriär med att hålla liv vid många av de orsaker som hennes mormor Eleanor Roosevelt började och stödde. Hon deltar aktivt i Demokratiska partiets evenemang i sitt område och 2008 gav hon Barack Obama sitt stöd för presidentkampanjen.

Curtis Roosevelt Dall föddes 1930,

i mitten av 1950-talet tjänade Roosevelt i USA: s armé . Mellan 1956 och 1964 arbetade han i flera år med reklam och sedan för ideella institutioner, bland annat som regionchef för National Citizens Council for Better Schools och som vice president med ansvar för offentliga angelägenheter för New School for Social Research . Från 1963 till 1964 var han verkställande direktör för Förenta nationernas kommitté. 1964 rekryterades han av FN: s sekretariat för att gå med i informationsavdelningen., följande år fram till 1983 hade han olika befattningar inom den internationella offentliga tjänsten. Från 1983 till 1986 var Roosevelt rektor vid Dartington College of Arts i Devon , England . Sedan dess har han tjänstgjort som gästprofessor vid Genèveskolan för diplomati och internationella relationer och mottagit hedersdoktor 2010.

John Roosevelt Boettiger föddes 1939,

tjänstgjorde 21 år som professor i mänsklig utveckling vid Hampshire College i Amherst, Massachusetts , han var även grundare av fakulteten. Han skapade och var ordförande för Hampshires tvärvetenskapliga program för mänsklig utveckling. Lämnade Hampshire för att arbeta med doktorander i klinisk psykologi, professor i psykologi och dekan för studentaffärer vid California School of Professional Psychology i San Francisco och Berkeley, Kalifornien . Från 2007 till 2010 var han professor vid forskningsinstitutet för Modum Bad Psychiatric Center i Vikersund, Norge. Han är styrelseordförande och ordförande för Christopher Reynolds Foundation, i vars styrelse han har tjänstgjort i 50 år. Utbildad som statsvetare vid Columbia University innan han gick till en karriär inom psykologi, undervisade han vid sin alma mater Amherst College, konsult till och medlem av Social Science Department i RAND Corporation och tjänstgjorde som skrivbordsansvarig vid USA: s utrikesdepartement . Han har en doktorsexamen inom utvecklings- och klinisk psykologi, vilken hans huvudsakliga mentor var Erik H. Erikson från Harvard University. Sedan 2000 har Boettiger redigerat och skrivit en onlinejournal, "Reckonings: a Journal of Justice, Hope and History." Han fortsätter redigera forskningspapper från kliniker och forskningspsykologer vid Modum Bad i Norge, är medlem i Advisory Board i The Living New Deal i Berkeley, Kalifornien.

Intressant historia om Polioviruset från PopulärHistoria 1997:

En aggressiv variant av polio dök upp i Norrland i slutet av 1800-talet. Från Sverige spred sig sjukdomen över hela världen och förvandlade sommaren

till en skräckens tid för framför allt småbarnsfamiljerna. Polioviruset gäckade länge alla försök till skydd eller bot. Först 1955 kom ett genombrott.

Ett effektivt vaccin upptäcktes, på några år behandlades mer än hundra miljoner barn.

Sommaren 1881 drabbades 20 barn i Umeå av dittills en okänd sjukdom. Sex år senare insjuknade 44 barn i Stockholm, av allt att döma i samma skrämmande farsot. ”Jag häpnade över de fruktansvärda akuta symtomen. Friska barn insjuknade helt oförmodat med hög feber, sömnlöshet och huvudvärk, de drabbades av medvetslöshet och blevo efter tre, fyra dagar helt förlamade”, rapporterade en Stockholmsläkare förfärat hösten 1887.

Några år senare var inte sjukdomen längre okänd, alla läkare var då medvetna om den fruktade, ofta dödliga barnförlamningen. Det fanns inget skydd, ingen bot. Varje sommar spred sig skräcken bland småbarnsföräldrarna: Vilka barn skulle drabbas denna gång? Den riktigt stora epidemin blossade

upp sommaren 1905, fler än tusen barn i Skandinavien insjuknade och fler än hundra dog. Nu var det som paniken började sprida sig varje vår. Barnförlamningen var gåtfull. Den härjade godtyckligt, ett syskon kunde smittas, ett annat klara sig. Den drabbade fattig och rik lika hårt och slog oftast till på sensommaren. Detta var tvärtemot alla andra farsoter som alltid drabbade de fattiga hårdast och i regel inte på sommaren när folk var som friskast. År 1909 svepte den första riktigt stora epidemin över många länder och allt fler offer framträdde ett mönster allt tydligare. Den som en gång haft polio var skyddad. Ingen drabbades två gånger.

År 1949 kom det genombrott som skulle leda till ett effektivt vaccin. Då hade amerikanerna John Enders, Thomas Weller och Frederick Robbins vid barnsjukhuset i Boston arbetat i tre år med att försöka tämja polioviruset. År 1954 fick Enders, Weller och Robbins nobelpriset för att de utvecklat tekniken att odla poliovirus. Vilken taiming av Nobelkommittén som inte kunde ha varit bättre. Fyra månader senare, den 12 april 1955, dånade stora tidningsrubriker ut den sedan decennier efterlängtade nyheten – ”Vaccin mot polio!”. Början på slutet av barnförlamningens härjningar fanns nu i sikte.

Kort info om polio:

"I enstaka fall kan den smittade efter några dygn drabbas av förlamning när sjukdomen angripit det centrala nervsystemet. Risken att drabbas av förlamning är större bland barn med nedsatt immunförsvar. Ungefär ett fall av 200 leder till förlamning och då oftast i benen. Förlamningen kallas

acute faccid paralysis (AFP) och i 5-10 procent av fallen med förlamning dör personen på grund av att andningsmuskulaturen slutar fungera. Polio är

en oerhört smittsam sjukdom som sprids via virus mellan människor. I tätbefolkade områden eller områden med dåliga hygien- och sanitetsförhållanden kan viruset spridas extremt snabbt. Viruset, som finns i tre typer, påverkar det centrala nervsystemet och kan inom några timmar orsaka permanent förlamning. UNICEF genomför varje år flera massvaccinationer tillsammans med regeringar, WHO och andra organisationer". "Med enträget och

systematiskt arbete är det möjligt att inom en snar framtid helt utrota sjukdomen". Citat, UNICEF.

Hösten Spöke

Den utbredda folksjukdomen polio, eller barnförlamning som det också kallades, spred länge skräck bland gemene man i Sverige. Här presenteras en inblick i epidemiernas härjningar och bemötande samt behandlingen av drabbade barn, med fokus på perioden 1880-1965.

Boken: Höstens spöke: de svenska polioepidemierna i Sverige, de svenska polioepidemiernas historia av Per Axelsson, 2004-03-01, 312 sidor.

AXEL ANDERSSON.

Vaktuniform, Stockholm slott.

Vi vet ännu inte vad vaktuniformen innebar som morfar Svens far Axel hade på sig. Vi har inte fått berättat från morfar, detaljerna omkring Axels uniform, vilken färg det var på uniformen eller var det för vakt han deltog i vid Stockholm slott... Vilken betydelse allt som var sytt på uniformen visade men morfar Sven återkom då och då under hela sitt liv med att hans far Axel Andersson hade varit vakt vid Stockholms slott. Uniformerna hade också tillhörande olika hjälmar. Vad de betyder vet vi inte. Några uniformer som den Axel hade på sig hade en hjälm med stor vit ståtlig tofs, även på axlarna.

Svens far Axel Andersson deltog i vakten vid Stockholms slott liknande som man kan titta på, länken nedanför. Historien förtäljer att Högvakten på Stockholms slott grundades av Gustav Vasa 1523. Fram till mitten av 1800-talet bestod högvakten av 100 till 200 man ur gardesförbanden, som även ansvarade för stadens brandförsvar och för att upprätthålla ordningen i staden. När ordningspolis därefter tillkom kunde vakten minskas till mellan 30 och 50 man. Nuförtiden består högvakten vid Stockholms slott av en styrka på omkring 35 soldater. Från mitten av 1800-talet började även andra förband ur Stockholms garnison att gå högvakt. Successivt breddades uttagningen till att från 1960-talet omfatta alla värnpliktskategorier som fanns på den tidens cirka fyrtio olika enheter från hela landet. Högvakten bemannas numera av soldater från förband från hela Sverige och Högvakten utgörs av de som bevakar de två kungliga slotten Stockholms slott och Drottningholms slott.

Militär Parad, Stockholms slott, 1926.

https://www.youtube.com/watch?v=Yp1CmYUn6Q4&list=PLfT5p7hEn4xtfn-WEiQjHamyn0lNeD028&index=28

Högvakts avlösning. Vaktsoldater ur Livgardets Livkompani, Stockholm slott och Arméns musikkår, Royal Swedish Army Band, aug 2018.

Armekläder från 1886.

https://www.youtube.com/watch?v=ui04tk6356k

H.M Konungen inspekterar Livbataljonen. Hans Majestät inspekterar Livbataljonen, bestående av Livskvadron (klarblå uniformer) och Livkompaniet

(mörkblå). Jan 2015.

https://www.youtube.com/watch?v=eonyLjgfL7c

Axel, Svens älskade Far, 75 år.

När Svens far dog ville Alma att Sven skulle skriva en dikt. Sven kallade sin dikt för "Vid Vår Käre Fars Bår".

... Vi Dig blott tack kan säga

Här vid Din bår

Vår sorg är svår...

Din väg var klar

Vår käre Far...

Vi tro helt visst

Du aldrig mist

den sanna trohetsglöden

Tack käre Far

För gångna dar

För glädjen under åren

Du vet Du var

en älskad Far...

Ditt Liv är slut...

Men nu Du har

Vår käre Far

Livets krona vunnit

Kort på Svens skolklass år 1914. Sven, 8 år sitter framtill, början från vänster.

"Som alla kan förstå var hela min skoltids första år en verklig prövotid. Vilka gråtfyllda och svettiga timmar jag hade. Jag kämpade allt vad jag orkade för

ej bli allt för långt efter mina friska klasskamrater, men det var svårt."

I skolan var klasskamraterna inte snälla mot den svårt rörelsehindrade kamraten. De knuffade omkull honom och skrattade när han hade svårt att komma upp igen. Inte ens lärarinnan förstod hur en sådan här liten pojke skulle tas om hand. Han blev åthutad när han hade svårt att få upp sin arm för att skriva på svarta tavlan.

Allteftersom kroppen stabiliserade sig började trots allt fina resultat visa sig från skrivningar, räkningar och andra ämnen. När Sven började sin sista årsklass träffade han en lärare som förstod hur fysiskt jobbigt han hade det. Lärarens förståelse bidrog till att han höjde sina betyg. Åren i skolan ville dock Sven helst glömma. Med obeveklig strävsam beslutsamhet kunde han avsluta sin skolgång med betydande fina betyg.

Lite historia om svenska skolan:

Folkskola var den obligatoriska primärskola i Sverige som blev lagstadgad 1842 och gav barn baskunskaper i olika ämnen.

Ämnen

Engelska.

(Från och med läsåret 1953–1954 infördes obligatorisk engelskundervisning för alla elever från och med femte klass i folkskolan med särskilt utbildade lärare. De elever som gick ut folkskolan fick då fyra års engelskundervisning till och med åttonde klass).

Läsning/Skrivning

Räkning

Kristendomskunskap

Historia/Medborgarkunskap

Geografi

Naturlära

Rättstavning

Välskrivning

Syslöjd

Träslöjd

Teckning

Sång och musik

Skolkök

Gymnastik med lek och idrott

Simkunskap

Ordning (inget ämne, men betyg gavs)

Uppförande (inget ämne, men betyg gavs)

Fritsla skola.

https://www.youtube.com/watch?v=fglqVUMCwrw&list=PLB892A877D2F3FF0F&index=11&t=0s

Så här kunde ett klassrum se ut förr i tiden som t e x 1800 talet...

Morfar Sven sitter på fotot ovan vid en liknande klassbänk som visas här på bilden...

När Sven var 13 år 1919 började han arbeta på L. J. Winqvist fabrik i Fritsla. Han uppskattade att han fick ett arbete och behandlades som alla andra. "Arbetsledningen hade all förståelse för den som var rörelsehindrad och gav samma betalning som till de friska arbetarna. Under krisåren på 20-talet var det många ungdomar som fick gå men jag klarade mig för jag hade fyllt 18 år".

Regementsläkaren Lennart Andén såg på den trettonårige Sven med en läkares blick. Han mötte Sven en dag när han som spolare kom med en korg rullar på axeln. "Nej, nej Sven det här får inte fortsätta, vi måste ge dig ett bättre arbete." Så blev Sven faktorspinnare i stället. Från och med 1925 arbetade Sven som kardare. En arbetsuppgift som han hade fram till 1967. Sven var mycket tacksam för de arbetsåren han fick uppleva och gav L. j Winqvist de allra bästa vitsorden. Han glömde aldrig sina fina arbetsår. Känslan att ha kommit i produktivt arbete fyllde hans dagar med glädje under alla femtio åren han arbetade på Winqvist.

"Det är ett under att jag kunde få uppleva denna glädje att få delta i det produktiva arbetslivet. Trevliga, humörfriska arbetskamrater och en förstående arbetsledning gjorde sitt till att de så ofta arbetskrävande dagarna ändå kunde fyllas av glädje. Är det så underligt att man blickar tillbaka, trots alla försvunna lekar under barnaåren kunde sjunga glädjens sånger den dagen jag kunde arbeta!."

Sven deltog också i rovgallringen. Han gick som pojke på stigen över skogen till Säljared för att hjälpa till med rovgallring. Han forcerade sig fram på den långa vägen, trillade omkull och kravlade upp igen åtskilliga gånger på de branta liderna. Om invånarna i Seglora sa Sven, "Å, dessa snälla människor.

Jag fick så god mat och de var alltid så vänliga mot mig."

L.J Winqvist fabrik i Fritsla.

Kort Historik o L J Winqvist:

Lars Johan Winqvist föddes i Södra Ving 1835. Han kom till Göteborg där han arbetade i en tobaksaffär en tid innan han fick anställning hos förläggaren Sven Andersson på lilla Sanden i Kinna. Där avancerade han till bokhållare. Han gifter sig med Olaus i Hansagårdens yngsta dotter Louisa och flyttar

till Andersgården 1860 för att sedan överta Stommen efter sin svåger Anders Håkansson. Här startar Lars Johan en handvävnadsrörelse som utvecklades mycket snabbt. Hans vävbok från 1871-1872 visar på en mycket spridd lön vävnads verksamhet med namn från alla grannsocknarna och väverskor så långt bort som Kungsäter, Horred, Bollebygd och Rångedala.

Winqvist liksom andra förläggare i byn hade planer på att starta industriell produktion. För detta krävdes vattenkraft och i Fritsla var det liktydligt med ha tillgång till hjälltorpsfallet. Efter att ha köpt Skyttegården kom Winqvist åt vattenkraften i Hjälltorpsfallet och därmed kunde han förverkliga sin plan att starta fabrikstillverkningen. Vid lucia 1874 invigdes fabriken med pompa och ståt. En champagneflaska krossades mot gråstensmuren och Winqvist förklarade fabriken startad. De första vävstolarna började dunka i gråstensfabriken. Många minns den säkert från tiden föra den stora branden 1958. Den hade två våningar och en vindsvåning som påminde om stenfabriken i Rydal.

Väveriet utökas med nya byggnader 1876-1889. Det är en anmärkningsvärd utveckling som sker. I landshövdingens berättelse 1885 finns uppgifter

på de största företagen i länet. l.J Winqvist är störst med en omsättning på 1 250 000 kr.

Läs mer om firman Winqvist på menyn, Fritsla.

Middagsrast L.J Winqvist fabrik, Fritsla.

https://www.youtube.com/watch?v=tTFp-7cL1Jo

Foton på L J Winqvist fabrik i nutid, 2 juli 2021. Christina tog några foton med sin mobilkamera. (Inte den bästa men huvudsaken att det blev bilder). L J Winqvist, en gång Sveriges första och största industri som just byggdes i Fritsla!

Visst känner man historiska vindslagen när man går i textil fabriksområdet där 1000 tals människor i svunnen tid arbetade 7 dagar/vecka... I sinnet föreställer man sig alla fabriksarbetarna... Fabrikslukten finns kvar. När Christina gick i området kom Rosita med sin man som blev glad över att se och träffa Christina och säger när det blir tal om att det ska göras en mindre film om fabriken i Fritsla. "Tänk om generationerna från alla som jobbade här också får vara med?". Ja det var en intressant tanke...

För att komma till Sven och Henny var Christina och systern tvungna att cykla över den numera gamla bron som ses skymta på tredje kortet. Bakom bron finns forsen där allt en gång startade, historien om Sveriges största fabrik.

1925 fick Fritsla sin första brandkår och när Fritsla brandkår var två år skrev morfar Sven en hyllningsdikt till en melodi, tillägnad Fritsla brandkår, år 1927. Svens syster Marias son, Gösta Svensson tecknade bilder 1971 till morfar Svens fina dikt om Fritslas Brandkår! "BRANDKÅRN KOMMER!".

I Fritsla finns en av 17 RiB-kårer. Brandstationen som är från 1925 innefattar förutom vagnhall och omklädningsrum också lektionssal och kontor. Det finns träningsmöjligheter. Brandmännen underhåller stationen kontinuerligt och gör mycket arbete själva. Under tvåårsperiod i början av 80-talet var kåren nedlagd för att återuppstå 1985. Senaste förändringen genomfördes 2014 då SÄRF (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) stod inför organisationsförändring med anledning av besparingskrav. Fritsla var en av de kårer som gick ner i bemanning. Numera fyller ett befäl och en brandman släckbilen när larmet går. Vid större händelser larmas idag resurser från både Skene heltid samt RiB-kårerna i Skene och Fritsla. Tillsammans är de två befäl och sex brandmän. I Fritsla larmas ca 120 gånger per år. Att arbeta förebyggande är något som ligger kåren varmt om hjärtat. Varje år besöker de Fritsla skolans elever i årskurs två och fem. Brandmännen får ofta höra vilket bra jobb de gör. Det tyckte morfar Sven redan år 1927 när han skrev den fina hyllningsdikten som avslutas med orden:

NÄR VI NU VÅR BRANDKÅR KALLA.

KOMMA DE MED FART OCH KLÄM.

FYRFALLDIGT HURRA FÖR DEM!

"BRANDKÅRN KOMMER"

Text Sven Axelsson, 1927.

Melodi

Kovan kommer Kovan går

https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=rEwYVw_Ke0I

Foto på en brandbil med brandmän utanför Djurgårdens brandstation. 1927. Fotografen hette, Axel Swinhufvud. Visst är den lik Gösta Svenssons teckning

på Fritslas brandbil!

Mycket stilig och välklädd Morfar Sven sitter på den vackra sommarängen till höger.

Sven som liknar sin mor Alma mest av sina syskon är i unga år, var vacker med sitt lite lockiga svarta tjocka hår (som skiftade i blått när solen sken),

breda väl markerade svarta ögonbryn och stora mörkbruna uttrycksfulla ögon. Känd för sin kloka intelligens, pondus, styrka och ödmjuka älskvärdhet.

En stilig reslig man med stark ödmjuk utstrålning som när man en gång hade mött/träffat honom, aldrig föll i glömska. Sven attraherade verkligen människor omkring honom med bestående intryck... Sven gjorde verkligen ett bestående intryck på alla människor han mötte i livet! Som en Fritslabo uttryckte det, "det var någon varm lysande aura runt Sven, man såg den inte men man kände den intensivt starkt och nära, man drogs till honom. Sven påverkade en direkt och mötet med honom blev bestående för alltid, föll aldrig i glömska. Det var verkligen fascinerande att få möta en och uppleva en sådan man i sitt liv. Har aldrig upplevt något liknande!"

Sven är tecknad som nr två med den större cykeln och kaffekannan är med på pakethållaren!

När morfar Sven är ca 73 år 1979 skriver han om sin första fyra dagars semester. "Över femtio år har nu gått och jag sitter här i min soffa och tänker tillbaka på denna underbara tid." Vid detta semester tillfälle cyklade Sven (23 år) och hans kompis Enoks Erik till Roasjö, 30 juni 1929. Avtalsenlig semester med fyra semesterdagar började gälla f r o m 1920 till 1935. En oförglömlig upplevelse som Sven inte ville skulle glömmas bort och för att semester upplevelsen ska bevaras som morfar önskade kan alla som vill läsa om den här ta del av den. Morfar Svens syster Marias son, Gösta Svensson har tecknat fantastiskt illustrerade bilder till morfars semester berättelse.

"När jag nu sitter här i min soffa ibland så går tankarna tillbaka till en svunnen tid och då är det trevligt att pränta ner dem på några ark som just detta semesterminne som gav mig sådan glädje 1929. Förutom mitt semesterminne skrev jag en visa som jag kallade SEMESTERVISAN som sjunges på melodin, I Låga Ryttartorpet."

"Där stod våra cyklar färdigpackade med sina väskor hängande i bakhjulen och papplådor och tält fastsurrade med starka snören på pakethållarna. Kokkärl och fotogenkök hängde ovanpå packningen säkert fastbundna. Året är 1923. Midsommarveckan ska börja och i samband med denna skulle de fyra semesterdagarna tagas ut. Dessa sköna semesterdagar som vi väntat på hela året när man gått där bland ullen i gamla spinneriet."

Mycket nöje!

* Morfar Svens oförglömliga semesterminne 30 juni 1929 blev också publicerad i tidningen, Västgöta-Demokraten.

* När vi i år 2020 vårröjde i förrådslådor upptäckte vi ett kasettband med inspelning från radion. Det var morfar Svens semesterminne från 1929 som lästes upp i radion den 8 september 1981. Vi ska nu försöka överföra inspelningen elektroniskt. Alla som besöker hemsidan kan lyssna live på morfar Svens egen röst från radion, när han berättar om sitt oförglömliga semesterminne.

Morfar Svens egen text till låten, "I Låga Ryttartorpet". Morfar Sven kallade sin egen diktande text för "SEMESTERVISA".

SEMESTERVISA

Text: Sven Leopold Axelsson

Musik: I Låga Ryttartorpet.

Lyssna här hur melodin låter. Margareta Kjellberg sjunger i Låga Ryttartorpet.

Texten finns i August Bondesons Visbok, 1903, Visbok, 1923 och Den gamla visboken, 1954.

https://www.youtube.com/watch?v=SqNXC74dX74

Foto 1934 när Sven (28 år) sällskapar med en näpen liten bedårande söt dam, Henny som var uppvuxen på Böleveien 53 i Skien (Telemarken) Norge.

Oerhört fint par tillsammans. Morfar Sven så stilig och vacker man och mormor Henny så ljuvligt söt, ett par likt filmstjärnepar, tagna från en film...

Kortet togs vid en sjö i Fritsla.

När Sven är 31 år när han gifter sig den 26 juni 1937 med sin hjärtats dam, rödaste ros, Henny Hansen från Skien Telemarken Norge. De gifter sig

i Metodistkyrkan i Skien Telemarken Norge. Svens lyckligaste stund i livet!

Stiligt par. Henny känd för sina vackra ögon med "violblå" ögonfärg. (Släktdrag från norska släkten som är omtalade för sina vackra ögon). Henny flyttar från Norge vid giftermålet till Sverige och Sven och Henny bosätter sig i Svens älskade hembygd Fritsla, Marks kommun, Västra Götaland.

Läs mer på meny, mormor Henny.

Mendelssohn: Wedding March, Abbado · Berliner Philharmoniker nov 2013.

https://www.youtube.com/watch?v=0Oo4z37OUEI

Körsång med symfoniorkester, Wagner Wedding March Lohengrin okt 2016.

https://www.youtube.com/watch?v=k0nCiWr9PHU

Svens favorit av Evert Taube som han hade som sin hyllningssång till hans största kärlek, HENNY, "älskling, du är som en (rödaste) ros! Så underbar är du, min vän och ser så vacker ut, som den vackraste musik, ja som den ljuvligaste musik."

MIN ÄLSKLING DU ÄR SOM EN ROS

Evert Taube

Min älskling, du är som en ros

En nyutsprungen skär

Ja, som den vackraste musik

Min älskade, du är

Så underbar är du, min vän

Och ser så vacker ut

Och älska dig, det ska jag än

När havet sinat ut

När hela havet sinat ut

Och bergen smält till glöd

Ja, älska dig, det ska jag än

När jorden ligger död

Min älskling, du är som en ros

En nyutsprungen, skär

Ja, som den vackraste musik

Min älskade, du är

Min älskling, du är som en ros

En nyutsprungen, skär

Ja, som den ljuvaste musik

Min älskade, du är

Evert Taube - Min älskling, du är som en ros 1970.

https://www.youtube.com/watch?v=rxU-rjSJmv4

21 maj 1944 (i slutet av andra världskriget) kommer Svens och Hennys efterlängtade barn, en liten söt frisk dotter. En oerhört lycklig Sven som själv vid

6 års ålder endast hade några dagar kvar att leva enligt doktorn, har nu vid 38 år fått en så oerhört efterlängtad familj som man aldrig trott hade varit möjlig. Ingen kan någonsin förställa sig den fullständiga lycka som Sven upplevde vid det här livsögonblicket!

Men allt gick inte väl då Turid föddes, Henny hade en mycket besvärlig och långdragen förlossning. Turid skadades i höfterna när hon föddes. Alla barn som föds i Sverige i dag undersöks av en barnläkare inom de två första dygnen. Nyfödda undersöktes också på mormor Hennys tid och Barnläkaren undersökte höftledernas stabilitet. Som nyfödd med en höftskada fick lilla nyfödda dottern Turid ligga i dåtidens gipsvagga under en period för att justera höftskadan som hade uppkommit vid födseln.

Dottern fick namnet Turid, av Henny och Marianne från Sven. Henny hade först förslaget på namnet Truls som förnamn men det gick inte Sven med på att hans första dotter skulle heta. Henny valde då att dottern skulle få heta Turid i förnamn.

Sigge Fürst - Jag är far (till sin son).

https://www.youtube.com/watch?v=Civ24QG9mWQ

När Sven blir far till en liten dotter köper han i maj 1944 en bok, "Lillans Bok" för att skriva in alla oförglömliga händelser om sin dotter. Sven var alltid noga med att skriva anteckningar och datum omkring personliga minnesvärda händelser under hans livsresa för att dessa skulle få leva kvar, minnas och berättas, vilket dotter dottern Christina är mycket tacksam för. Utan Sven och Hennys anteckningar hade mycket fallit i glömska eller aldrig ens ha kunnat bli återberättat. Också att se Sven och Hennys handskrivna anteckningar gör att de hålls nära familjens själ och det ger en stor glädje!

När Turid fick två döttrar gjorde hon likadant, köpte ett album där hon handskrev om olika händelser med sina döttrar när de var små. Christina följde också Svens tradition med att skriva om livshändelser med sonen under de första levnadsåren och köpte ett album där hon skrev om sin älskade egen son, Christoffer Sacharias Michellé.

Henny reste varje år till sitt älskade hemland Norge under alla år hon bodde i Sverige. Ibland kunde inte Turid följa med och Sven stannade hemma och pysslade om sin lilla dotter. Det blev dock inte alltid så lätt att natta lilla Turid och det krävdes en hel del tålamod av Sven, eftersom Turid längtade så mycket efter sin mamma Henny. Så Sven kom på en liten visa som han brukade sjunga för sin dotter och den tyckte Turid mycket om. Sven fick sjunga visan om och om igen innan Turid somnade... det gjorde såklart Sven, när han hade sjungit ett antal gånger och tystnade då han trodde Turid somnat, log han gott när lilla Turid omedelbart tittade upp på honom, rynkade ihop sina ögonbryn och tittade argt på Sven och sa; "SJUNG MER!" Då gjorde Sven det för han ville ju göra allt för sin lilla dotter!

Här nedan är texten till en liten söt vaggvisa som Sven själv kom på när han nattade Turid som liten. Det är både Hennys anteckning på norska och Svens egen anteckning i Lillans Bok (Turids Bok).

PAPPAS Svens EGEN VAGGVISA

"pappas lilla tös"

tillägnad "Lillan", dottern Turid:

"Pappas Lilla Tös"

Pappa Sven Axelssons egen Vaggvisa.

Pappa har en liten tös,

hon blir så trött om kvällen.

Hon leker hela dan,

hon leker hela dan.

Så blir hon så,

trötter om kvällen.

PAPPA

"Majas visa", kallades i familjen för Turids (Lillans) visa då hon föddes 21 maj; "när Lillan kom till jorden, det var i Maj", det blev Turids egen visa som Sven också köpte en bok om, "Lillan", "när Lillan kom till jorden, det var i Maj när göken gol, sa mamma att det lyste av vårgrönt och av sol". En barnvisa

från 1897. Text och Musik, Alice Tegnér.

Visan var mycket kär för mor Henny. När Henny sedan blev mormor till två dotter döttrar, sjöng hon visan då och då även för dem.

Sången publicerades första gången i Sjung med oss, Mamma! 4.

Senare i nu ska vi sjunga, 1943, under rubriken "Årstiderna".

Carola Häggvist sjunger: "När Lillan Kom Till Jorden".

https://www.youtube.com/watch?v=kIQ0ytkByPw

Dottern Turids barnsäng, mamma Henny hade omsorgsfullt valt tyget och sytt den vackra tygrynkningen runtomkring. Turid ligger nedbäddad i sin säng förevigad på fotot, placerad ute på gräsmattan framför huset där Sven hyrde, två rum och kök. Turid föddes 21 maj 1944 kl 11.25 på förmiddagen och vägde 3 190 g. Längd 42 cm. Håret var svart och ögonfärgen, ljus blå.

Hur var de sista åren av andra världskriget i Sverige när lilla dottern Turid Marianne föddes? Så lätt var det inte, det kunde verkligen vara en påfrestande tidsperiod även i svenskarnas liv. Det fanns inte mat till alla så ransoneringskort användes, ändå föddes det under 40 talet ett stort antal barn i Sverige, något av en babyboom...

Hur livet kunde vara beskriver bl a so rummet.se så här om Sverige under andra världskriget:

Citerad text från so rummet.se

"Efter att kriget vände 1943 kunde Sverige stå fast vid sin neutralitet. För att skydda och bevara landets neutralitet sattes stora mängder svenska värnpliktiga i beredskap under långa perioder för att vakta landets gränser. Trots att Sverige stod utanför andra världskriget fick närmare 800 män sätta livet till i försvaret av landets gränser, nästan samtliga i samband med olyckor eller beskjutning från utländska flygplan. Under andra världskriget fällde utländska plan sina laster över Sverige. Den 22 februari 1944 bombade sovjetiska bombplan Stockholm och över Strängnäs och Södertälje fälldes bomber. Planen hade kommit ur kurs när bombfällningen ägde rum. Inga människor omkom men materiella skadorna blev betydande.

Våren 1945 genomförde Röda korset i Sverige en aktion som räddade 19 000 människor ur de tyska koncentrationslägren. De flesta av fångarna kom från Norden och omkring 15 000 fördes med de vita bussarna till Sverige. Expeditionens ledare, Folke Bernadotte, lyckades i februari få tillstånd av SS-chefen Himmler att samla alla nordiska interner till ett Röda korsläger utanför Hamburg. Samtidigt lyckades Folke Bernadotte ta med så många kvinnor som möjligt utan hänsyn till deras ursprung. Totalt fanns 24 nationer representerade bland fångarna som spreds till olika sjukhus i södra Sverige.

Importen av kol och olja minskades kraftigt. För att spara bensin förbjöds privatbilism direkt efter krigsutbrottet 1939. De små mängder bensin som kom in i landet reserverades för försvaret, polisen och brandkåren. Bensin var en bristvara vilket resulterade i att fordon för vardagsbruk fick köras på gengas. De som fått körtillstånd fick gå över till gengas som alstrades genom förbränning av ved i grytor som hängdes på bilarna fram eller bak. Omkring 30 000 bilar drevs med den farliga gengasen under andra världskriget.

Distributionen (utdelningen) av matvaror i Sverige fungerade så pass bra att folk slapp svälta. Många varor ransonerades och kunde köpas mot ransoneringskort. Man kunde äta grävling, kråka och köpa korv som var gjord av fisk. På svarta börsen fick man betala 30 kr (motsvarar 570 kr, 2013) för ett kilo kaffe. Men de flesta fick dricka kaffe gjort på olika surrogat. Detta kaffe kallades ”surr”.

Det fysiska hälsoläget förbättrades under andra världskriget för svenskarna som aldrig hade varit så friska som det magra året 1942. Man konsumerade mindre fett och söt mat och åt i stället enklare men hälsosammare mat som rotfrukter och grönsaker och man motionerade mer. Även den psykiska hälsan förbättrades och detta antogs bero på att det fanns en verklig fara att koncentrera oro och ångest på och meningsfulla uppgifter att hugga i med".

Boken, Andra världskriget i Sverige.

En tidigare okänd allierad fjällbas, Nazitysklands sista propagandakampanj i landet, Stalins glömda bombningar och Hitlers superubåt är några dramatiska ämnen som i text och bild skildras i Andra världskriget i Sverige.

"Det är bilderna som gör boken, både gamla, och mer nutida, varav Gyllenhaal tagit de flesta. Och förutom foton så finns kartor för att illustrera texten och till exempel geografiskt ange platsen för det och det fyndet eller den eller den händelsen. Och i försättsbladet står: 'Boken fungerar som en guide till platser över hela landet där spår av kriget finns att se.' Så sant som det är sagt."

Ingemar Nilsson, Norrländska Socialdemokraten

Författare: Lars Gyllenhaal

Formgivare: Mikael Norman

ISBN: 9789178617258

Språk: Svenska

Raoul Wallenberg.

Citat PopulärHistoria 27 jan 2021. Raoul Wallenberg var uppväxt i en av Sveriges mest ansedda familjer och växte upp i centrala Stockholm. Under 1800-talets andra hälft hade André Oscar Wallenberg gjort namnet Wallenberg känt i finansvärlden. Den katastrofala situationen för judarna i Ungern passerade inte obemärkt omvärlden. USA:s regering hade från maj 1944 utövat påtryckningar på svenska makthavare att fler svenska diplomater skulle sändas till Budapest. Sändebuden från neutrala länder skulle, trodde man, kunde hejda eller få ner takten på deportationerna.

Särskilt aktiva var representanter för War Refugee Board. Grundad av amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt, januari 1944, dess agenter arbetade att hjälpa flyktingar i Europa. I sökandet efter en svensk som skulle kunna leda arbetet i Budapest fick amerikanerna ett förslag – Raoul Wallenberg. Wallenberg accepterade uppdraget. Med finansiering från War Refugee Board begav han sig till den ungerska huvudstaden för att aktivt verka rädda judars liv. (Mellan juli och december 1944 utfärdade Raoul Wallenberg skyddspass och skyddade judar i byggnader som betecknades som svenskt territorium. Wallenberg kunde därmed rädda tusentals judar från att skickas från Ungern till nazistiska förintelseläger).

Troligen blev Wallenberg hotad till livet av Gestapo och SS och sökte skydd hos de sovjetiska trupperna för att därefter resa till Sverige, så blev det inte, Wallenberg arresterades av sovjetiska styrkora och mycket tyder på att Raoul Wallenberg dödades av sovjetiska säkerhetstjänsten 1947.

Ett pris har gjorts till Raoul Wallenbergs minne, Raoul Wallenbergpriset som delas ut varje år på Raoul Wallenbergs dag. Pristagaren får en prissumman på 100 000 kr och miniatyr av den bronsportfölj som konstnärerna Ulla och Gustav Kraitz har skapat och som är en del av minnesmärken över Raoul Wallenberg både utanför FN i New York och UD i Stockholm.

Ingrid Carlberg har för denna banbrytande biografi genomfört oöverträffad forskning om alla delar av Wallenbergs liv.

ISBN

9781848665965

Utgivningsdatum

2017-11-02

Förlag

MacLehose Press

Språk

Engelska

Folke Bernadotte Af Wisborg.

En av Sveriges främsta företrädare för världsfreden var Folke Bernadotte, en outtröttlige diplomat för Sveriges sak under förra århundradets värsta krig: Andra världskriget. Men även hans liv utanför det krävande, tidsätande arbete, är av allmänt intresse. Detta är en bok som gavs ut postumt, efter mordet på den svenske diplomaten och greven 1949. Den försöker med hans egna ord ge en fördjupad bild av den svenske frihetskämpen.

Folke Bernadotte (1895 - (1948) var en svensk diplomat och adelsman. Han har skrivit flera böcker om internationell politik och om sina resor i världen.

Utgiven 2020-03-13

Förlag Saga Egmont

ISBN 9788726140668

Kort Historik om Folke Bernadotte insatser under andra världskriget.

https://fba.se/om-fba/historien-om-folke-bernadotte/

Till minne av Folke Bernadotte.

https://www.youtube.com/watch?v=AXPbGnDkekQ&t=83s

Morfar tar aldrig körkort och köper en bil eftersom han inte litade på sina svaga ben. Men Sven (47 år) köper en moped 1 juli 1953. Varje lördag tog Sven mopeden till Fritsla centrum och köpte sig en kvällstidning, det har Fritslaborna berättat om flera gånger, hur trevligt de hade när de träffades i byn. Vi har inte hittat foto på morfar Svens Novolett men vi vet att den var rödfärgad.

För att fira sin nyinköpta moped skriver morfar Sven en dikt om sin Novolett som han var mycket stolt över!

Sigge Fürst - Mopedpolka

https://www.youtube.com/watch?v=kT6nawlpGS8

Sigge Fürst - Motorcykeln

http://www.classicmotor.se/artiklar/artiklar/20150123/fredagsfilmen-sigge-furst-motorcykeln/

Min första moped

NOVOLETTEN!

Du kör väl mopeden

den bästa som finns

främst står den i leden

för båd herrar och kvinns

Den håller ju stilen

den är numro ett

lätt klarar han milen

vår lilla Novolett

Sträck på din nacke

för fullt gasa på

upp för varje backe

det ledigt skall gå

Novolett är mopeden

för herrar och kvinns.

En fröjd är att se den,

ja bättre ej finns!

Sven Axelsson

1 juli 1953

En mycket lycklig familj, Axelsson. Sven firar sin 50 års dag, 8 februari och vid sin sida har Sven sin livs dam, älskade hustrun Henny och söta dottern Turid, 50 års dagen firades i nybyggda huset på Hägnevägen 4 i Fritsla, år 1956. Fotot är taget i det vackra välinredda hemtrevliga allrummet. Tycker mycket om fotot, morfar Sven är så lycklig och fin i sin kostym dagen till ära. Håret kammade han väl vid högtidsdagar och såg till vara vältvättat och skött, alltid skinande blankt. Vi såg aldrig morfar med något matt, trött hår, nej håret var alltid friskt och omsorgsfullt omhändertaget och Sven såg till från sina ungdomsår att håret förblev skinande och rent. Morfar Sven doftade också så gott när han använde extra fint rakvatten.

Några av vaserna finns fortfarande sparade i familjen. T ex glas vasen som står på skänken andra från höger har barnbarnet Christina fått och den var ett pris som Sven hade fått när han tävlade och vann en schack tävling. Vasen längst fram till vänster på golvet har en grön emaljfärg från botten och uppåt och sedan beige nyans upptill med en guldrand upptill runtom. Vasen finns numera hemma hos barnbarnsbarnet Christoffer. Vasen eller bringaren längst fram på golvet till höger om den gröna emalj vasen, har dottern Turid sparat.

Ett favoritkort tycker Christina, vilken otroligt stilig gentleman och man i egen hög person! Christina hade alltid stor respekt för sin fina morfar.

Sven håller som han brukade göra, om sin högra arm/hand som aldrig blev riktigt bra efter hans svåra sjukdomstid som liten. Specialtillverkade skorna, som hjälpte honom att gå med muskelsmala svaga benen, skinande putsade. Inte ett hårstrå ligger fel. Inte ett skäggstrå var kvar efter rakningen, renrakat skulle det vara. Välklippta ögonbryn så oerhört stilig och en mycket värdig lycklig morfar Sven. Sven var familjen Axelssons kärleksfullt omtyckta, Kung.

GT skriver en artikel om morfar Sven (51 år) söndagen den 3 november 1957.

Foto 1959, Turid år.

Älskade morfar Sven Leopold, 54 år 1960.

Ett fint foto på Sven som sitter fokuserad och lyssnar på ett tal om hans insatser inom simningen. Snart kommer Svens förtjänta simfrämjandets kungliga silvermedalj att fästas på hans kavajkrage!

Detta foto är verkligen fint taget. Morfar Sven håller om sina händer, lägg speciellt märke till hans vänstra hand som också syns tydligt på fotot när han var 6 år, hur Sven håller ungefär likadant, (man ser att barnförlamningens sviter finns kvar). Sven ansiktsuttryck och vackra bruna ögon reflekteras över hans liv som började med en totalförlamning av hans kropp, 1912. Nu i maj 1960, sitter Sven och lyssnar på ett tal om hans enastående insatser som simskolelärare... Vilken beundransvärd bragd!

I sanning, Sven var väl värd en medalj för sin eldsjälsinsats i simkunnighetens namn i hela tre decennier!

I ett tal erinrade Bengt Thorsson om den utomordentliga insats Sven Axelsson gjort och varmed han också kvalificerat sig för den mycket sällsynta utmärkelsen som medaljen är... Endast synnerligen meriterande simfrämjare erhåller den.

Sven Axelsson som under 28 år hade lett utomhussimskolan i Fritsla och mycket aktivt bidragit till att det utmärkta utomhusbadet kommit till. "Svens simundervisning har verksamt bidragit till att reducera drunkningsdöden".

Simfrämjandets Kungliga Förtjänstmedalj i Silver har fästs på stiliga Svens kavajkrage, år 1960!

"Endast synnerligen meriterande simfrämjare erhåller den".

Borås Tidnings reporter är på plats och skriver en artikel om Svens fina utmärkelse. Sven skriver också in sig i historien om Mark och Livräddningssällskapet i Sverige med sin "utomordentliga insats" som simlärare.

Fritslas kommuns kommunalordförande visade sin uppskattning för Svens insats också andra kommunalmän (Marks Kommun) när de var med på Svens hedrande högtidsdag, 1960!

Sven blir morfar för allra första gången, 1964 till en liten dotter dotter som fick ärva sitt andranamn efter Svens syster, Maria.

Sven var en mycket, mycket stolt morfar!

De ömt, kärleksfulla, varmt bruna ögonen från morfar Sven uttrycker allt Sven kände vid denna stund... Lilla Christinas dopdag...

1965 reser en mycket stolt morfar Sven för första gången utomlands, till Las Palmas i Spanien! Sven fick en blomsterkrans om sig när han kom till Spanien.

Så här skriver Sven på baksidan av kortet:

"Kortet är taget då jag var i Las Palmas 1965. Fick denna blomsterkrans som jag har om halsen av de reumatikersjuka, Sven".

Det betydde speciellt rörande sätt för Sven att få blomsterkransen om sig och just den händelsen var något som morfar Sven berättade om.

Sven hade sparat pengar till resan och här fick han välgörande behandling och en välkomnande blomsterkrans som reumatikersjuka hade gjort till honom som också var med på behandlingen. Resan blev för alltid ett oförglömligt minne för morfar som han gärna berättade om då och då. Fina morfar Sven, alltid i kostym och slips vid speciella tillfällen, står till vänster med sin käpp som stöd för sina svaga ben.och har på sig sina specialgjorda svarta skor. Christina kommer väl ihåg morfar svarta skor. Speciella skor som morfar alltid hade på sig och som gav honom en mer stabil gång när han promenerade för nu var han beroende av att ha en käpp som stöd när han gick med sina alltmer svaga ben. Morfar Svens svarta skor som han alltid hade på sig, syns tydligt på kortet.

Christina kommer i håg att morfar Sven b l a köpte med sig en vacker spansk tango dansande dockdam med stor böljande, veckad röd klänning med ett stort svart spänne i håret. Dockan blev placerad i finrummet och Christina tittade många gånger på denna vackra spanska dockdam som liten vid besöken morfar och mormor. Det var nog den enda dockan som Christina inte fick leka med.

En liknande docka hade morfar köpt.

Fast i stället för solfjäder i handen,

hade hon ett stort liknande solfjäderspänne i håret

med svart lång spetssjal och hon dansande

med kastanjetter i händerna.

Annars såg dockan ut som på bilden

med en stor böljande veckad röd klänning.

Håret var svart och skorna, svarta.

Ernst Ragnar Rolf

Sven Leopold Axelsson

En historia berättade morfar Sven gärna vid vissa tillfällen och skrattade gott till när han berättade om när han åkte utomlands och besökte ... Vid ett tillfälle skulle morfar tillsammans med några fler besöka en restaurang. Serveringspersonalen blev fullständigt betagna i Sven. De bemötte Sven som han vore en betydande känd person. De visade Sven till den finaste platsen och bordet i restaurangen. Sven förstod absolut ingenting för så speciell tyckte han inte att han var, privat... Så kom det fram att personalen hade sagt att de hade fått den kända Ernst Rolf på besök! Alltså Sven som de sa var Ernst Rolf. Sven försökte så gott det gick att förklara att han inte var Ernst Rolf men det var förgäves och de bara skrattade och trodde att han skojade med dem, självklart var Sven Ernst Rolf! Den mycket dyra lunchen som han och följet blev serverade behövde såklart inte betalas, det var ju inte alltid det kom en celeber gäst på besök till deras restaurang. Restaurangen bjöd gästfritt hela kostnaden för den dyra lunchen!

Ja, men nog fanns det en viss likhet ändå...

Ernst Rolf - städernas stad (live).

https://www.youtube.com/watch?v=5LSdguaUWCk

Bättre och bättre dag för dag

https://www.youtube.com/watch?v=PJoEx3v1h5o

Om Ernst Rolf:

Ernst Ragnar Rolf, ursprungligen Johansson, föddes 20 januari 1891 i Falun, var en svensk sångare, skådespelare och Ernst Rolf Revyer. Rolf var under mellankrigstiden en av de stora personligheterna inom svensk underhållningsteater.

Många av vanligaste allsånger kommer från Ernst Rolf-revyerna. Hit kan räknas Ju mer vi är tillsammans … och Jag är ute när gumman min är inne. Han blev en av sin tids mest produktiva grammofonartister. Enligt en 1991 utgiven bok gjorde han sammanlagt 851 skivinspelningar. Den 1 januari 1924 hade revyn Lyckolandet premiär på Oscarsteatern. Den innebar, enligt NE, en helt ny teaterform för Sverige, där kabaré blandades med amerikansk show. Utöver sina revyer medverkade Rolf i ett fåtal filmer, däribland en filmatisering av det populära lustspelet Styrman Karlssons flammor (1925). Rolf var också affärsman och drev eget musikförlag samt två egna kortlivade skivbolag.

Wikipedia.

Vickers VC.1 Viking 1953.

Kort flygplans historia i Sverige:

Att resa med flyg var inte så vanligt under morfars levnadsår, det var först 1955 som man kunde boka en flygresa.

Kanske reste morfar Sven 1965 med något av dessa flygplan, DC-9, MD-80, MD-90, eller B717? Passagerare 90–170. Maxhastighet 900 km/h. Max räckvidd per km, 2 340 – 4 424 km...

1951 införde Sverige lagstadgad rätt till 3 veckors semester. I samband med materiell standard på 1950-talet ökade intresset för utlandsresor. Fler och fler researrangörer började erbjuda färdiga sällskapsresor, och den vanligaste formen var att åka med tåg, buss eller båt. En resa till Mallorca med buss tog fyra dagar i vardera riktningen och det var bara välsituerade turister som hade tid och pengar för sådana resor. Senare under 1955 blev Teneriffa, (första resan hade 2 mellanlandningar) Kanarieöarna, nästa svenska charterresmål, och Las Palmas på Gran Canaria besöktes 1956 av sina första svenska charterturister. 1956 reste cirka 10 000 svenskar på charterresa.

Den 22 april 1955 steg 26 förväntansfulla resenärer ombord på Svenska Aeros Vickers Viking, ett propellerplan som skulle ta dem till Mallorca med fyra mellanlandningar. Chef för flygbolaget var Göte Rosén, ambulansflygaren som flög till Mallorca fyra år tidigare. Att flyga var exklusivt och passagerarna var klädda därefter, kostym och slips för herrarna, dräkt för damerna. Resan kostade 1 095 kronor, motsvarade nästan 15 000 kronor i dag. När fler resebolag etablerades under slutet av 1950- och början av 1960-talet pressades priserna ner.

När morfar Sven blir äldre får han alltmer svårigheter med sina svaga ben. Han tränar regelbundet under en period i en simbassäng på Solhem i Borås. Torsdagen den 11 januari 1968 skriver Sven (62 år) ett trevligt brev med glimten i ögat som morfar kunde plocka fram om vissa händelser i hans liv. Dikten "SJÄLVTRÄNING" till sin Sjukgymnast, Barbro. Svens positiva syn på sin arbetssamma "tränings situation" lyser igenom hans text och man blir lika entusiastisk som Sven själv. "För hälsans krafter kämpar Sven"... Gösta Svensson har tecknat illustrerande Svens dikt: "SJÄLVTRÄNING".

VD skriver en artikel om morfar Sven (65 år) den 14 januari 1971 när morfar Sven får behandling för sina svaga ben, leder och muskler i simbassängen på Solhem, Borås.

Kortet på Morfar Svens 65 år, september 1971 efter att han hade ramlat och skadat ledband i knä och fick stanna en längre tid på sjukhus. Morfar Sven tyckte det var så oerhört ledsamt för nu skulle han behöva gå med kryckor vilket han hittills mestadels hade klarat sig utan. Morfar Sven försöker le men blicken talar tydligt, morfar är sjuk. På baksidan av kortet har morfar Sven skrivit, "Solhem Borås september 1971, Sven".

Morfars Sven högra arm och hand förblev sämre än den vänstra efter hans barnpolio förlamning och Sven höll ofta om sin

högra hand med hans vänstra från det han var liten pojke.

När vi tittar på kortet, blir vi ändå glada fastän det är en sorglig situation som morfar befinner sig i, tyckte han mycket om att lyssna på radio, (stora radion med inbyggda kasettband spelaren fick stå kvar hemma på köksbordet i huset), morfar tog med sig den lilla svarta radion som här står på sjukhusets sängbord. Sven har precis läst tidningen. Sven prenumererade på VD och BT och var alltid mycket intresserad av att följa med vad som hände i Sverige och världen omkring honom. Såg alltid på nyheterna på TV samma klockslag varje dag. Det var viktigt för morfar Sven att se och höra på nyheterna både på radion och TV:n. Sedan hade morfar Sven för övrigt också sina favorit radioprogram som t e x om schack som han regelbundet lyssnade på.

Morfar Sven och mormor Henny var noga med att klä sig fint både inomhus och när de var ute, även då Sven var på sjukhus. Morfar Sven har en fin ljusblå skjorta, ofta vek han upp ärmarna och välpressade beige byxor på sig. Hängslen hade ofta Sven på äldre dagar. Hans blanka tjocka silvergråa hår såg Sven alltid noga att sköta om. Håret var alltid skinande välkammat. Och fortfarande har Sven sina breda svarta ögonbryn, de blev aldrig silvergrå. Christina kom ihåg när de hälsade på Sven på sjukhuset, att morfar också doftade alltid så rent och gott och värdesatte besöken som han fick oerhört mycket och var oändligt tacksam för att vi kom. Det underlättade för honom att han fick stöd av sina käraste och det stärkte honom att hålla ut. Morfar Sven visade sin tacksamhet när han kom hem på olika sätt, vi kände att vi stod honom närmast, ibland fick vi en uppskattande peng, telefonsamtal med en varma hjärtliga hälsningar o s v. Man kände att det aldrig gick honom förbi det vi gjorde för morfar Sven, det kom han alltid i håg och satte värde på, allt vi gjorde för honom.

Svens dotter dotter son, Christoffer ärvde Gammelmorfar Svens svarta radio och har den bevarad i en låda i sitt hem. Sven skrev en lapp om att hans radio skulle Christoffer få ärva som minne från hans Gammelmorfar. Ett verkligen fint minne från Gammelmorfar Sven aktiva schackspelartid.

Den s k sjukronan ansågs vara en lämplig nivå för att ingen av ekonomiska skäl skulle avstå från att söka sjukvård.

Morfar Sven skriver dikt 1972 om när sjukronan togs bort. Svens syster Marias (Maja) son Gösta Svensson har tecknat till

morfar Svens dikt.

Farväl Till Sjukronan.

Farväl lilla sjukronan. Sven Aspling ,... ändrar den till tolvkronan nu. En femma till ökar Landstingets kassor. För sjuka finns

i allt för stora massor. Dessa får nu landstinget kassor att öka, var gång de sin Doktor ska söka. Långvarig sjukdom blir oftast

en börda. Var finns du då, du friskhetens källa? Mången med mig vill på frågan ha svar. Krafter vill till att modet ej fälla.

Över tyngdfyllda dagar som ofta man har.

Sven Gustav Aspling.

Sven skriver om Sven Aspling och här en kort information om vem han var:

1948 blev Aspling partisekreterare och ledamot i Socialdemokratiska partistyrelsen. 1956 blev Aspling invald i första kammaren och satt sedan i riksdagen fram till 1985. Aspling var socialminister 1962–1976 och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott 1976–1985. Som socialminister tog han över efter Torsten Nilsson, och utvecklade den socialpolitik som Gustav Möller skapat. Hans bidrag till socialpolitiken var bland annat införandet 1963 av fyra veckors semester.

Personlig vän till Olof Palme. De tillbringade b l a skidsemestrar i fjällen tillsammans med sina familjer varje år.

Wikipedia.

Morfar Sven skriver dikt om hur det var under lågkonjukturen, 18 april 1972;

Ur Led Är Tiden.

"Maten är dyr... Lägenheten vi hyr. Den kostar oss alltför många slantar... Allt går ju på sned. Vi måste snart draga till bromsen.

Det går ej så fort, fast försök är ju gjort, att minska några ören på momsen. Vem lyssnar till alla besvären? Visst är det sant, snart var liten slant, försvinner ur magra portmonären. Skyll ej på Sträng, han behöver var peng. Visst känns det tungt men simmar vi lugnt, så klarar vi säkert budgeten!"

Gunnar Georg Emanuel Sträng.

Sven skrev sin dikt om Sträng och här är lite information om vem han var:

Gunnar Georg Emanuel Sträng var en svensk socialdemokratisk politiker och landets finansminister åren 1955–1976. Han är den som under längst tid varit finansminister och statsråd – 21 år respektive 31 år. Sträng var statsråd 1945–1976 och riksdagsman 1946–1985. Han var konsultativt statsråd (biträdande jordbruksminister) 1945–1947, folkhushållningsminister 1947–1948, jordbruksminister 1948–1951, suppleant i socialdemokratiska partiets verkställande utskott sedan 1948, ordinarie ledamot 1956–1981, socialminister 1951–1955 och finansminister 1955–1976.

Wikipedia.

Lågkonjunkturen under 1970-talet eller 70-tals krisen var en period av ökande arbetslöshet och svag ekonomisk tillväxt i västvärlden under mitten och slutet av 1970-talet samt under 1980-talets första år. Det var i samband med denna lågkonjunktur som begreppet stagflation började användas; under föregående decennier hade konjunkturcyklerna varit mer förutsägbara med en växling mellan hög arbetslöshet och hög inflation i enlighet med Phillips kurvan. Under 1970-talet förändrades läget, och nu hade man arbetslöshet och inflation samtidigt. Händelsen ses ofta som en brytningsperiod i övergången från industrisamhälle

till tjänstesamhälle, liknande den under 1800-talet då jordbrukssamhället i västländerna ersattes av industrisamhället. Den svenska lågkonjunkturen utlöste en strukturkris i delar av industrin, den så kallade 70-tals krisen, som förutom nedläggningar och fusioner också medförde att nya typer av industrier växte fram.

Wikipedia.

Morfar Sven som föddes 1906 fick uppleva en tandvård som vi inte idag kan ens föreställa oss.... Många upplevde ganska säkert smärtsamma inslag. 1972 skriver Sven en dikt om hans besök hos tandläkaren med en humor och nog känner man igen känslan när man måste gå till tandläkaren... Svens syster Marias (Maja) son Gösta Svensson har tecknat med glimten i ögat (som kännetecknade hans teckningar) Sven sittande i tandläkarstolen med en engagerad ivrig tandläkare som minsann skulle se till att Sven fick hållbara och fina tänder...

Morfar Sven och mormor Henny sa alltid hur viktigt det var att sköta sina tänder. Själva hade de ju växt upp under en tid då dåliga tänder var mycket vanligt. Sven lyckades bevara sina tänder i ett bra skick, några tänder svartnade något som hans framtänder när han blev gammal men Sven kunde trots allt behålla de flesta av sina tänder. Med Henny var det tvärtom. Hon fick laga så gott som alla sina tänder och sedan tappade hon flera och fick skaffa sig löständer. Christina kommer så väl ihåg när mormor Henny lade sina löständer i en vattenkopp när hon skulle sova... Henny sörjde detta mycket och påminde ofta om vikten att ha kvar sina tänder och sköta dem väl.

Perioden 1904–1938 kännetecknades av intresse för orala folkhälsofrågor och en vilja att göra tandvård tillgänglig för alla och överkomlig för flertalet. År 1938 fattade riksdagen beslut om att det skulle införas folktandvård i Sverige. Skoltandvård skulle utgöra grunden för verksamheten, men vuxentandvård och akuttandvård, öppen för alla till en låg taxa, infördes samtidigt.

”En ovårdad mun hotar den allmänna hälsan!”, är hämtat från ett mer än hundra år gammalt föredrag om

tandhälsan hos svenska skolbarn.

Under 1930-talet hade många svenska barn fortfarande stora problem med dåliga tänder, infektioner och tandvärk.

Tandhälsans utveckling och tandhälsans betydelse för befolkningen, har varit föremål för många studier sedan lång tid tillbaka. De första amerikanska och engelska studierna gjordes i början av 1890-talet. Under åren 1895-1901 genomförde Svenska Tandläkarsällskapet en omfattande studie av svenska skolbarns tandhälsa. Studien omfattade 17000 skolbarn på 29 orter. Många svenska barn hade så dåliga tänder att frånvaro från skolan på grund av tandvärk och infektioner var ett stort problem.

Svenska folkets tänder var i ett bedrövligt skick och varken regeringens budget eller tillgången på tandläkare skulle räcka till för att laga alla hål. Lösningen, enligt politikerna, var genom forskning ta reda på vad som orsakade karies och sedan försöka arbeta med förebyggande folkhälsoupplysning.

Sedan 1960-talet har tandvården långsiktigt arbetat med förebyggande åtgärder mot karies i form av information om tandsjukdomarnas uppkomst, tandborstnings övningar och fluorbehandlingar. Säkert kommer många i håg den lilla plastkoppen med fluor som alla i klassen skulle gurgla sina tänder i, ett antal sekunder och sedan spotta ut, när tandsköterskan var på besök i skolan! Tandborstnings övningar, kostrådgivning och fluortillskott infördes för barn och ungdomar i samband med undersökningarna i tandvården. Fluortandkräm introducerades på den svenska marknaden 1960-1965.

Fakta:

Tandläkare är ett yrke med gamla anor i Sverige. Redan 1663 infördes krav på legitimation för att praktisera tandvård. Under slutet på 1800-talet börjar tandläkarna organisera sig som yrkeskår. Målet var att förse behövande med bättre tandhälsa. Metoden är sociala reformer med förlitan på tekniska framsteg.

1862: Den första utbildningen för tandläkare öppnas i Sverige.

1888: Sveriges Tandteknikerförbund grundas.

1938: Folktandvården grundas. Omfattar i början endast barntandvård. Successivt byggs Folktandvården ut och kommer snart även att innefatta tandvård för vuxna.

1940-talet Xylocain. Lokalbedövningsmedlet Lidokain uppfanns på 1940-talet av två kemister vid Stockholms högskola. Astra lanserade medlet som Xylocain. Medlet gjorde tandvårdsbehandlingar mindre smärtsamma.

1943: Svenska Tandsköterskeförbundet grundas.

1950-talet: Lördagsgodis. Konsumtion av sötsaker framkallar avsevärt skada, om det inte intas endast en dag i veckan.

1960-talet: Fluortant och yrkeskydd. I folkhälsosyfte införs förebyggande sköljning med fluor i svenska skolor. Elever får skölja munnen med 0,2 procentig natriumfluoridlösning en eller två gånger per månad. När servicen avskaffades på 1990-talet, steg åter karieshalten bland de unga. Under 1960-talet förlorar läkare rättigheten att behandla sjukdomar i tänder och munhåla. Från och med nu får åkommor i tänder enbart behandlas av tandläkare.

1969: Sveriges Tandhygienistförening grundas.

1974: Allmän tandvårdsförsäkring.

1980-talet: Nya material introduceras. Med kompositernas inmarsch i tandvården får tandläkarna ett fantastiskt nytt redskap. En av dem är möjligheten att få temporära tänder.

2000-tal: Digitalisering. Scanner, kamera och digitala journaler blir vanliga inslag i tandläkarmottagningen.

2000-tal: Estetisk och reformer. All tandvård är estetisk tandvård och att fula tänder kan vara ett psykologiskt och socialt stigma. 2008 införs en större reform med nya subventioneringar åt personer med stora tandvårdsbehov samt ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB) för att öka den allmänna besöksfrekvensen hos tandläkaren. Sedan dess har endast små justeringar av tidigare tandvårdsreformer skett.

Sven blev morfar till två flickor, Christina 1964 och Anette 1965 och Sven blev också Gammelmorfar till Christinas son,

Christoffer år 1987. När Christina och Anette var små brukade Turid klä dem i likadana kläder. Christina var 1 år

och 3 mån äldre än lillasyster Anette och som små var systrarna ungefär lika långa... Pseudotvillingar brukar man kalla

barn som föds med mindre än 18 månaders mellanrum och det var Christina och Anette. De milt blå tröjorna hade Turid

och mormor Henny handstickat tillsammans. Kortet är från en utflykts tur i Norge...

Sven brukade (när han inte var Simskolelärare på Utomhusbadet i Fritsla), följa med Henny till Norge på somrarna eller sensomrarna när hon hälsade på sin kära släkt. Även Turid med sina döttrar brukade följa med på resan till Norge. Innan

Turid tog sitt körkort och fick en bil, åkte Henny med tåget från Fritsla till Skien Telemarken Norge.

På fotot sitter morfar Sven i bilen han hade köpt till Turid, en gul DAF. Varför morfar Sven just köpte en DAF det vet vi inte... Historien om DAF:en har vi heller aldrig hört berättas om men den var praktisk och då den var både en liten bil, bensinsnål och inte så dyr att köpa. Sven tyckte om i första hand svenskproducerat och företag förankrade i Sverige. DAF blev uppköpt av Volvo 1975 och det kan vara en anledning till att Sven köpte DAF:en. Men vi har funderat på vad DAF var för en bil, så det blev att undersöka historien om DAF.

Historien om DAF:

DAF, förkortning för Van Doorne's Automobielfabriek, ursprungligen Van Doorne's Aanhangwagenfabriek, är en nederländsk lastbilstillverkare och tidigare personbilstillverkare. DAF Trucks ingår idag i Paccarkoncernen. I Eindhoven i Nederländerna finns DAF museum där besökare får ta del av DAF:s historia. I museet finns fordon från 1938 och framåt.

Hub. van Doorne's Machinefabriek grundades 1928 av Huub van Doorne i Eindhoven, Nederländerna. 1934 bytte fabriken namn till Van Doorne's Aanhangwagenfabriek (DAF), när produktionen av släpfordon blev den viktigaste verksamheten. Brodern Wim van Doorne blev delägare. 1948 byggdes den första lastbilen och företagsnamnet byttes till Van Doorne's Automobielfabriek. Med tillverkning av lastbilar kom även produktion av militärfordon, till exempel pansarbilen YP-408 som tjänstgjorde i FN-uppdrag i Libanon och dåvarande Jugoslavien. DAF fick stor uppmärksamhet 1963, när företaget presenterade lastbilen DAF 2600. Jämfört med den verkade alla befintliga lastbilsmodeller gammaldags. DAF utökade verksamheten med tillverkningen av busschassi 1966

Den första personbilen Daffodil visades upp 1958, med en steglös automatisk växellåda kallad Variomatic. DAF tillverkade från 1958 småbilar som var framgångsrika under 1960-talet. En steglös automatisk växellåda kallad Variomatic karakteriserade personbilsprogrammet. Karosserier designades av italienaren Giovanni Michelotti. Personbilstillverkningen såldes till Volvo 1975. DAF 66 blev efter lättare modifiering omdöpt till Volvo 66. 1976 presenterades Volvo 343, som ursprungligen var tänkt att bli DAF 77, och denna modell fortsatte sedan att tillverkas och vidareutvecklas av Volvo. I samma anläggning tillverkades Smart Forfour och Mitsubishi Colt efter Volvo flyttade produktionen av S40 och V40 till Gent, Belgien. Just nu... produceras Peugeot 4007 och Citroën C-Crosser där. Bilen Tjorven är också baserad på DAF-teknik, bland annat Variomatic, och de mekaniska delarna hämtades från DAF 44. Variomatic utvecklades vidare i ett dotterbolag Van Doorne's Transmissie (VDT) till CVT. Fiat Panda, Ford Fiesta, Subaru Justy, Suzuki Alto och Nissan Micra fick en ECVT-version. VDT såldes till Bosch under 1990-talet. Audis multitronic är det hittills sista steget i utvecklingen.

DAF köpte Leyland 1987 och fick en ny hemmamarknad och en stor produktionskapacitet för sitt nya modellprogram.

Lastbilsförsäljningen minskade kraftigt i början av 1990-talet och DAF gick i konkurs. Busstillverkningen såldes till VDL Group. Avdelningen för militärfordon blev ett självständigt företag. Lastbilstillverkningen fortsatte i ett nytt bolag, som 1997 köptes upp av Paccar.

Juni 1973 publiceras en artikel om morfar Sven i VD Speciella Bilaga, bl a om varför inte använda ordet rörelsehindrad istället för invalid... "Avsaknaden av rätt anpassade ledstänger kan göra att en rörelsehindrad ofta får avstå från en matbit eller en kopp kaffe när han eller hon gästar ett varuhus bara för att det inte går att ta sig upp till serveringsutrymmen som många gånger är förlagda till det övre planet." säger Sven och "det kunde också vara befogat om stormarknaderna och varuhus höll sig med för rörelsehindrade sittvänliga vilostolar."

Mycket har blivit bättre sedan denna artikel skrevs 1973 men fortfarande 2022 behövs det göras en hel del omkring det som morfar Sven sa och tidningarna skrev om.

Morfar Sven står på framsidan, ingången till sitt älskade hus, Det var verkligen vårt Lyckohus, det fanns inget på jorden som kunde mäta sig med Svens och Hennys idylliska hus och allt runtomkring som de hade skapat tillsammans. Här var vi fullständigt trygga, fria, obekymrade, det fanns absolut inga tillfällen till bråk eller konflikter. 100% kärleksfull omsorg om oss rådde. Här var det endast vår lycka, att ha och vara med varandra som ombesörjdes. Nu kanske man kan tro att det var kärleksfulla, kramiga, mysiga mormor Henny som såg till att det blev så varje gång vi träffades. Men så var det inte för det berodde på våran älskade morfar Sven Leopold. Fastän han inte kunde leka med oss m.m p g a av hans svaga ben och kropp, så var Sven oerhört varmt kraftfullt starkt närvarande. Det hade aldrig blivit så här om inte morfar Sven hade varit den unika kärleksfulla man han var. Morfar Sven var en man som verkligen levde, inte någon minut skulle gå förlorad. Här och nu gällde alltid hemma hos morfar Sven och mormor Henny!

Vi kommer ihåg när vi åkte med morfar Sven och mormor Henny 1970 tal på deras resa med Lions i Kinnas, en underbar utflyktsdag. Alla var så oerhört trevliga och glada denna härliga soliga utflyktsdag, alla hade verkligen bestämt sig för att göra dagsutflykten till något alldeles minnesvärt tillsammans.

Picknickpaus i naturen var återkommande på resorna. Kanske något att plocka fram ännu mer nu i dessa coronatider som ett kompliment för att gå in på restauranger och cafeér... Mer pickninck i det gröna!

Morfar som blir igen alltmer sämre under 60-70 talet i sina svaga ben måste nu alltid gå med kryckor. Att sätta sig i en rullstol skulle absolut vara sista alternativet för Sven som den kämpe han var! Nej det skulle han minsann inte göra i första taget, kämpar viljan var obrytbar stark. Morfar tränade intensivt sina svaga benmuskler och armar för att orka hålla och gå med sina kryckor och stärka överkroppens muskelatur.

Morfar Sven i mitten, så fin och reslig man med sitt vackra tjocka silvergråa hår och svarta breda ögonbryn. Bredvid honom hans goda vänner, äkta paret som också var aktiva inom Lions.

Nu stannar Lions och har lite kaffefika paus. Morfar Sven hade glimten i ögat och spred mycket glädje omkring sig när han var med sina vänner. Och ändå använde Sven samtidigt skickligt sin intelligenta djuptänkande värdighet. Ödmjuk tacksam inför livets gyllene stunder hade att erbjuda honom. Sven skojar friskt med sina vänner och en av dem passar på att ta lite försiktigt på hans hår... Lättsam, glad och oerhört trevlig stund tillsammans!

Vi tycker mycket om det här fotot! Morfar Sven attraherade människor runt omkring honom, stark och med stor värdig pondus och auktoritet kunde han själv med lätthet fylla ett helt rum och var oerhört trevlig och vänlig på ett klokt sätt. Som alla brukar säga om morfar Sven, "om man en gång har träffat din morfar, glömmer man honom aldrig"!

Morfar Sven hade förmågan att fritt fånga sina tankar i diktform, framförallt när det uppstod glada, känslosamma eller sorgsna situationer och upplevelser som blev honom oförglömliga. Här skrev morfar en dikt om sin härliga resa med LIONS i Kinna. Om värdet av att få en inbjudan att vara med på en resa betydde enormt mycket för morfar Sven, det var för honom ovärderligt. Ingen i familjen har förmågan att dikta fritt av egna tankar och ord som morfar Sven. Christina är den enda som kan kombinera ihop en dikt när hon plockar fragment, delar från andra dikter och skapar en egen. Det kommer en dikt här längre fram om morfar Sven som Christina har satt ihop från andra blandade dikter och gjort till sin egen.

Sven hyllar hjärtligt varmt Lions med bland annat sina egna diktade ord:

HÄR SITTA VI OCH FESTA OM,

MED LION GLADA GÄNG.

VI GLÖMMA EJ DET BREV SOM KOM.

"FÖLJ MED OSS UT PÅ EN SVÄNG".

VAR GÅNG VI RESA FÅR MED ER,

DET ALLA GLÄDJEN GER.

DET ÄR SOM HÄLSANS KRAFTER KOM,

KÄNNS SOM VÅR I BLOM!

Morfar Sven framför med sina ord hur mycket det betydde att få en inbjudan (från någon som hade en tanke på sin medmänniska) och tas emot med öppna armar med möjligheten att kunna göra något tillsammans oavsett fysisk hälsa, frisk eller inte, alla lika varmt välkomna. "Det är som hälsans krafter kom, känns som Vår i Blom!".

Här firar Sven livet med sin resa med LIONS 14 mars 1977. Han skriver bl a orden om sin oförglömliga resa:

Nu låta vi sorgerna fara,

Ja fram med vårt bästa humör.

Din glädje sjung ut kära vän.

Morfar Sven är långt ifrån nöjd med de "handikappades situation" i Sverige och bestämmer sig för år 1975 att skriva till dåvarande statsministern, Olof Palme för att uppmärksamma de "handikappades situation" och morfar Sven får ett svar från statsminister, Olof Palmer. Ett personligt brev i en trevlig vänskaplig ton skrivs till Sven, den 27 januari 1975. Olof Palme undertecknar med bläckpenna sin egen namnunderskrift. Att det är ett mycket viktigt område i deras arbete för att skapa jämlikhet mellan människorna. Statsministern lovade öka anslagen till 735 miljoner kr i årets budget och Palme hoppades att Sven skulle ha glädje av informationen som han skickade med i sitt brev om vad miljonerna skulle användas till.

Den 14 oktober 1969 tillträdde Palme posten som Sveriges statsminister. Efter riksdagsvalet 1973 kunde Palme sitta kvar som statsminister. Valet resulterade i så kallade lotteririksdagen (s+vpk: 175 mandat; c+m+fp: 175 mandat). Under mandatperioden 1973–1976 kunde regeringen med Palme driva igenom några betydelsefulla reformer, bland annat lagen om medbestämmande i arbetslivet och lagen om en allmän föräldraförsäkring. Palme var i Statsministertjänsten 14 oktober 1969 - 8 oktober 1976.

Efter valet 1976, då kärnkraftsfrågan kom i fokus fick de borgerliga majoritet och socialdemokraterna och Palme avgick officiellt 8 oktober 1976. Efter socialdemokraternas valseger 1982 blev han åter statsministerämbetet, från och med 8 oktober och var i Statsministertjänst, 8 oktober 1982 - 28 februari 1986.

Olof Palme var Sveriges statsminister under sammanlagt nästan 11 år. Palme spelade en viktig roll för svensk socialdemokratin och utvecklingen av Sveriges välfärdssamhälle. Palme ville göra det bättre för samhällets svaga, och engagerade sig för fred och rättvisa i världen. Han hade engagemang för internationell frihet och för människors lika värde, och blev känd och omtalad politiker världen över.

Wikipedia.

Sedan 1987 utdelas Olof Palmepriset varje år till dem som gjort insatser i Olof Palmes anda. Instiftades i mars 1986 av Olof Palmes familj och den socialdemokratiska partistyrelsen för att hedra hans minne. Ett 30-tal personer mottagit priset för särskilt betydande insatser i Olof Palmes anda. Prissumman är 100 000 US dollar. Besluten om fonden fattas av en styrelse med Pierre Schori som ordförande. Fonden står under Länsstyrelsens tillsyn.

Olof Palmes minnesfond

Box 836, 101 36 Stockholm,

T. 08 677 57 90

Olof Palmes arkiv förvaltas av Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek. Dit kan du vända dig om du söker tal, litteratur eller

annat material.

På webbplatsen www.olofpalme.org finns delar av Olof Palmes arkiv att ta del av digitalt.

Morfar Sven och mormor Henny, Eneskär Getterön Varberg, Hallands Län.

Morfar Sven var medlem i dåtidens DHR, (De Handikappades Riksförbund). I dag står föreningens förkortning DHR för: Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, vilket morfar Sven sannolikt tyckt var mer visionen han själv levde för hela

hans liv!

Om DHR, källa, DHR.se:

"DHR arbetar rättighetspolitiskt med utgångspunkt från FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nio av de globala målen har direkt koppling till konventionens rättighetsartiklar".

Ett fint minne av två äkta makar som älskade varandra oändligt mycket. Respekterade också varandras olikheter och utvecklingar som de gjorde var för sig, de gjorde aldrig om varandra. De fanns där för varandra hela livet och delade allt med varandra. Morfar Sven firade ju livet varje dag och det var inte en enda dag som gick obemärkt förbi i Svens liv och det var mormor Henny 100% med på för så levde hon också.

Fotot tycker vi mycket om. Morfar Sven och mormor Henny semestrade på äldre dagar på Eneskär (DHR-Västervåg), Getterön i Varberg. Vistelsen blev morfar Svens sommarpärla! Och det blev också självklart övriga familjens favorit om somrarna. Sommaren blev officiellt invigd när vi kom till Varberg. Inte en enda sommar utan en vistelse från oss i Varberg. Morfar Sven var medlem i DHR, som då betydde, "De Handikappades Riksförbund". DHR hade ett avtal med DHR Västervik på Gettrerön om att deras medlemmar kunde boka rum och semestra på Getterön, nära havet. Och det gjorde såklart morfar Sven och mormor Henny och hyrde rum på kallat, Eneskär.

Morfar Sven som ni ser på fotot, tränade och var alltid aktiv även på äldre dagar och så kommer vi ihåg vår älskade morfar Sven. Träningskläder, hans två kryckor och specialtillverkade svarta skor. Hans vackra, glänsande, tjocka, numera silvergråa hår och breda svarta ögonbryn. Fortfarande stilig, reslig man med lika stor styrka, auktoritet och pondus som han hade i unga år!

Vid de första inhyrda semestrarna på Getterön upptäckte morfar Sven att det var svårt ta sig ned i havet. Eftersom hans ben var svagast kunde han inte ta sig till havet och simma som han önskade. Sven skrev brev och påtalade svårigheterna han mött på och Svens önskemål blev tillgodosedda. Ett långt järnstaket monterades ända ned till havet på Getterön. Staketet monterades en bra bit in i havet. Det asfalterades också en gångväg enligt Svens önskemål.

Christina kommer väl ihåg minnesbilden av morfar Sven när han kom till havet på Getterön. Hur hans varma vackra bruna ögon alltid tittade en extra gång på oss innan Sven gick iväg och njöt av badet! Morfar Sven ville helst inte åka i rullstol men på äldre dagar orkade han inte gå längre sträckor och då lånade vi en rullstol. Morfar Sven hade badkläder på sig under sin badrock. När morfar Sven reste sig från rullstolen, o b s ingen fick lov att hjälpa till, och tog av sig badrocken och skorna, tog Sven tag i sina kryckor och gick till järnstaketet, den sträcka han behövde innan han började krypa till havet. Sven stannade då och höll sig i järnstaketet för att sakta hasa sig ned och sätta sig på knäna i sanden och luta sig framåt och krypa den korta sträckan som var kvar till havet. Morfar Sven kröp en bit uti havet innan han simmade iväg. Det är många Fritslabor som har berättat hur skickligt Sven simmade. Vi beundrade alltid morfar Svens skicklighet när han simmade, det var som han svävade graciöst i vattnet, man såg knappt att Sven gjorde simrörelserna i vattnet, mycket imponerande!

Mormor hade en stil på sina väskor som hon tyckte extra mycket om som väskan på fotot ovan. Hon placerade sina tillbehör på ett elegant sätt. Även om väskan är brunbeige och står på ett enkelt träbord syns den tydligt... Det var så här även när mormor gick på promenad, Kläder, hår ja hela mormor var alltid så värdigt fin och det knastrade alltid så trevligt lätt under hennes skor, kanske berodde det på hur hon satte ned skorna, vi har i alla fall inte lyckats med att gå på det sättet som mormor gjorde. Mormor Henny var verkligen proper vid varje tillfälle hon var ute, alltid prydlig och klädde sig ofta med sin norska klädkänsla.

Christina och sonen Christoffer besökte Tre Toppar, Träslövsläge, juli 2021. Tre Toppar bakar själva sina

egna strutrån. På fotot håller Christoffer,

Christinas glass... "Läjets Special":

Hembakat rån med tre glasskulor, vispad grädde

med valfri sås med en gräddbulle, kostar ca 70 kr...

När vi hälsade på morfar och mormor på Getterön, tyckte mormor Henny mycket om att åka till Varbergs torg. Det var öppet under sommarperioden, onsdag och lördag. Mormor köpte grönsaker och frukt. Hon köpte extra mycket av bigarråer, plommon och persikor.

Efter torgbesöket tyckte morfar Sven om att ta en åktur till hamnen i Träslövläge. Morfar Sven tyckte mycket om att vara ute på utflyktsresor. Där fanns det en fiskbutik som de inhandlade framförallt färsk rökt makrill. Mormor såg också till att vi åt den traditionella sommar glassen vid "Tre Toppar", Träslövsläge. Tre kulor med varm chokladsås i ett rån köpte alltid mormor Henny till oss.

När vi var i Skien Norge köptes ofta "is", mjukglass med mörk chokladsås, det var/är Christinas favorit. Att äta glass var för mormor Henny en viktig semester tradition, varje sommar!

Eneskär ut i nutid, juli 2021. Christina tog ett foto med mobilkameran.

Västervåg, DHR vandrarhem på Getterön, Varberg där morfar Sven och mormor Henny ägnade ca 14 dagar till semester vistelse med bad och avkoppling.

DHR Hemsida.

https://dhr.se/

DHR är politiskt och religiöst obunden organisation i Sverige för människor med nedsatt rörelseförmåga. Förbundet startade 23 juni 1923 som lokal kamratförening i Göteborg under namnet "De vanföras väl". År 1965 byttes namnet till "De handikappades riksförbund", 2009 till, "Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder". På förbundsmötet i oktober 2017 ändrades namnet DHR, till "Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet". Verksamheten är fördelad på 21 distrikt, omfattar cirka 190 avdelningar med cirka 10 000 medlemmar (2017). Förbundsstyrelsen har sätet i Stockholm.

Läs mer:

http://www.vastervag.se/text2_32.html

http://www.vastervag.se/

Idag vid havet på Getterön finns det en mycket imponerande nybyggd stor anläggning med brygga, staket m.m. Den är så fint gjort, ord kan knappt beskriva det hela. Man måste åka dit en varm sommardag och titta eller varför inte passa på att ta sig en härlig simtur från den helt otroligt fina brygganläggningen...

Nytagna foton av Christina på Getteröns mycket imponerande härliga badplats som även rullstolsbundna kan ta sig ned till. Christina tog kort med sin mobil en ljuvlig sommarkväll i juli 2020.

Morfars idé om ett staket ned till havet finns kvar än i dag, fast i en modernare funktions designad stil. Så snyggt och väl funktions genomtänkt. Även designen och träfärgs känslan tar in havskänslan, upplevelsen från hav och bad, det är så oerhört fantastiskt bra! Smälter så väl ihop också med klipporna. Alltihop lyser upp hela havsbadet. Ja, tala om att hylla alla med funktionsnedsättning, att bara få komma till sådan vacker ljuvlig plats och kunna njuta av livet och hav fullt ut!

Christina blev fullständigt mållös när hon besökte morfar Svens älskade havsplats denna dag år 2020, det finns egentligen inte ett enda ord som räcker för att beskriva vad hon kände där och då för denna plats i nutid, det var mäktigt för Christina. När vi besökte Getterön fick vi faktiskt lite av en chock så bra är denna plats idag, en plats som betydde så oerhört mycket för morfar Sven. Man blir därför numera alltid mycket rörd varje gång man kommer till just morfar Svens favorit plats på Getterön, Varberg! Det är verkligen en speciell känsla som infinner sig varje gång man kommer till Getterön i Varberg och känslorna blir rörande och bestående flera dagar efter Getteröns besöken!

Alla som har en funktionsnedsättning kan få, när härliga sommaren är, välbefinnande havsbad för själen på Getterön. Hela familjen, vänner, nära och kära kan ha lika trevligt. Här finns även en lika genomtänkt kul lekplats med en äventyrlig fiskebåt

för de mindre barnen att leka på. Två stora gungor, en väderstation, fiskar m.m. En fräsch restaurang finns vid parkeringen och där man kan köpa lunch, fika, glass e t c. Ibland kommer en trubadur på besök och spelar gitarr och sjunger mysiga låtar.

OBS: Badplatsen är bemannad 10 juni till 31 augusti, kl 10-15. Badrullstolar finns att låna när badplatsen är bemannad.

Kontakta DHR badvärd på telefon: 073 - 683 53 74.

*Fotona är tillåtna att använda, om vem som tagit korten, alternativt källan eller hänvisning sker till hemsidan.

Skylten finns vid DHR på Getterön.

Foto av Christina, en dag i juli 2021.

Mycket bra handikapp vänliga toaletter. Om man behöver toalett sena sommarkvällar finns lampor utanför vid

varje toalett och som det ser ut en larmlampa om det

skulle hända något.

Foto av Christina vid ett av hennes många besök på Getterön, juli 2021

Mycket positivt med många handikapp parkeringar på Getterön. De som väljer att cykla till Getterön har ett fint cykelställ att ställa sina cyklar. En fast cykelpump står redo att fylla cykeldäcken med luft!

Foto, Christina juli 2021.

Om man inte redan tagit på sig badkläder eller inte vill byta om med badrock på stranden, finns omklädningshytt invid gångvägen till stranden.

Foto, Christina juli 2021.

Getterönbåtarna är en båtöverfart från Varbergs innerhamn till småbåtshamnen Getteröns första vik. Självklart kan man också ta Getterönbåten från Getteröns hamn, till Varberg, båten körs tur & retur. Är under drift under sommar säsong. Tidtabellen 2021 gällde från midsommardagen t o m 15 augusti!

Ett härligt sätt att under sommarsäsongen uppleva en tidig morgon då man klivit av båten på Gettreön och leta efter ett solställe någonstans bland Getteröns många vikar, stränder och klippor.

Dock är det en mycket liten båt och rullator, permobil eller rullstol kan ej medtagas.

Eller så kan man också göra båtresan bara för en liten utflykt... Christina tog detta foto när hon och sonen Christoffer gjorde en dagsutflykt, juli 2021 med Getterönbåten från Varbergs hamn för att äta på en restaurang som finns vid båthamnen på Getterön.

Christina tog mobilfoto, juli 2021.

Christina och collie hunden, Getterön, Varberg Västkusten. Fotot var med på en större fototävling och kom på topp tre placering.

Till minne av en fin och speciell sällskapshund som förgyllde morfar Svens m fl. semesterdag på Getterön, Varberg, Västkusten.

Vid ett tillfälle när Turid var och hälsade på Sven och Henny på Getterön och satt och fikade med flera runt ett bord, kom en äldre Herre fram med sin collie hund och hälsade på morfar Sven. Under tiden den äldre mannen pratade med morfar Sven valde collie hunden av alla att försiktigt gå fram till Christina och nosa vänskapligt. Christina klappade den fina hunden som som från den stunden stannade hos bästisen Christina. Den äldre mannen upptäckte hur hans älskade hund hade valt ut en kompis vilket inte alls hörde till vanligheterna! Det här uppskattade Husse, den äldre mannen tyckte det var ett speciellt ögonblick. Dessutom tyckte han om Christina som han tyckte var en så go och fin liten flicka! Den begeistrade Hussen, mannen frågade Sven om han fick lov att ta med Christina och ta foto på henne med hans älskade hund..? En mycket stolt morfar Sven log förtjust och svarade det fick han såklart gärna göra. Christina blev blyg men stolta morfar Sven försäkrade att allt var ok!

Husse, mannen tog kort på sin älskade collie hund och Christina en härlig sommardag vid klipporna på Getterön Varberg 1970 tal. Ja, det blev flera stycken. Husse gav Christina instruktioner hur han ville hon skulle luta huvudet åt sidan o s v. Collie hunden tittade då och då kärleksfullt på Christina och lade sig närmare henne och myste. Collie hunden stortrivdes med sin nyvunna vän. Husse tyckte korten blev så fina att han skickade iväg dem till en större fototävling. Nästa sommar sökte mannen upp Sven och berättade att just det här fotot hade kommit på topp tre i fototävlingen. Turid har sagt att fotot kom på en 1:a placering men det är inte verifierat...

Fakta om Collie:

"Collie är en hundras från Skottland i Storbritannien som räknas till vallhundarna och brukshundarna, men är vanligast som sällskapshund. Collien har hört till de populäraste hundraserna i flera länder. I dag har populariteten minskat och rasen är liten

i förhållande till hur stor den var under 1960- och 70-talen. Dess behagliga sätt har gjort den populär som sällskaps- och familjehund, vilket den till största delen används idag. Den mest kända collien på film och TV är Lassie".

Wikipedia.

Rollfiguren Lassie skapades av den brittisk amerikanska författaren Eric Knight som levde mellan 1897 och 1943. Knight skrev om Lassie i sin roman Lassie Come Home eller Lassie på äventyr, som publicerades i Saturday Evening Post 1938. Sedan dess har flertal böcker, filmer och tv-program om Lassie visats.

Den första filmen, Lassie på äventyr, hade premiär 1943. Collie hunden spelade mot Elizabeth Taylor. Familjeklassiker från 1943 om en fattig engelsk familj som tvingas sälja sin älskade hund Lassie. Men Lassie rymmer snart från sin nya ägare, och börjar

en lång och farofylld vandring tillbaka till sitt riktiga hem. Filmen blev nominerad till en Oscar och fick antalet collies att öka markant i USA.

Lassie Come Home 1943 - 1

https://www.youtube.com/watch?v=53tTdopvG6s&list=PLoKAVWLEQKhId7_4c46wM0dHoks3iMDKD

Clip from Courage of Lassie (1946).

https://www.youtube.com/watch?v=stV8FBd0j5c

Morfar Sven medverkar i ett Radioprogram 1974: "SKA MAN VARA TACKSAM FÖR ATT MAN ÄR PENSIONÄR" . Sven hade också gjort en text till en melodi dagen till ära som han också själv sjöng i radioprogrammet.

SKA MAN VARA TACKSAM FÖR ATT MAN ÄR PENSIONÄR

Text: Sven Axelsson.

Musik: Apladalen i Värnamo. Lyssna på melodin, kommer ni ihåg?

https://www.youtube.com/watch?v=yWInlG_FICM

DET ÄR EJ KONSTIGT HUMÖRET BRISTER

NÄR VÄRKEN SITTER SOM KARLSSONS KLISTER

MEN NÅGON VÄRK VI SKOLA HA

FÖR ANNARS VORE DET VÄL INTE BRA.

JA, UPP OCH HOPPA BÅD KVINNS OCH GUBBA

MÅ INGA KRÄMPOR HUMÖRET RUBBA.

... JAG GLÄDJENS ROSOR STRÖR UTI FÅNG.

SVEN AXELSSON

Värnamovisan.. Folktoner. Viol.

https://www.youtube.com/watch?v=9cQcJMN6qOk

Värnamovisan. Viol.

https://www.youtube.com/watch?v=JjN8tJLDxcQ

Värnamorvisan med The Telstars. 1960-1964.

https://www.youtube.com/watch?v=YfDfZSYjs4c

Fredagen den 8 mars 1978 skriver Sven (67 år) en insändare i VD, JAG UTMANAR RESO, "visserligen kan en och annan resa utportioneras genom Landstingets försorg med att deras ekonomiska möjligheter är mycket begränsade... det är därför jag tycker resebyråerna själva skulle kunna ta ett initiativ."

Sven fick möjligheten att resa utomlands två gånger, första gången 1968 med Landstingsstöd, en rehabiliteringsresa till

Las Palmas och på en egen bekostnad åkte Sven till Rumänien, 1970.

En av Christinas favoritbild, tecknade bilden på sin morfar. Morfar Sven diktar humoristiskt om sin träningscykel som han hade i källaren. Morfars Svens syster Marias son Gösta (Svensson) tecknar 1979 på sitt unika karakteristiska och illustrerande sätt morfar Sven på träningscykeln. Mycket trevlig tecknad bild med samma humor som Sven och man kan inte annat än att bli glad! HURRA FÖR MIN TRÄNINGSCYKEL, Sven tyckte om att hitta den glada humorn på ett värdigt sätt i sin livssituation och när man gick ned för trapporna och hörde surret i tramporna på cykeln och såg morfar Sven fullt fokuserad och leende, ville man inte störa för länge och gick snart upp igen för som sagt han och träningscykeln höll på att flyga iväg....

Gösta illustrerade den intensiva träningen. Morfar Svens hela kropp är i fullständig 100% träning. Hela träningscykeln vibrerar i kraft. Morfar andas minsann så det ryker. Svettdropparna flyger runtomkring honom och träningsklockan vibrerar i full kapacitet. Tur det inte fanns hjul på då hade väl morfar flugit iväg... Så här kommer vi ihåg vår morfar. Kraftfull, viljestark, full fart framåt i allt han företog sig. Sven var verkligen inte en man som gav upp. Trägen vinner brukade han säga! Träningskläderna och skorna han har på sig kommer vi väl ihåg. Näsduken hade han att torka svetten med, för inte skulle han stanna cykeln för det inte!

Morfar Svens kvarstående men efter hans barnförlamning framförallt i hans ben fanns med honom hela hans liv. Han brukade dikta humoristiskt om sina svaga smala ben som inte hade någon nämnvärd muskelstyrka. Men morfar Sven var ändå alltid noga med att ta hand om sin kropp och hälsa på bästa sätt han förmåddes göra.

Morfar stannade aldrig kvar i sin sorg över sina kraftlösa ben, sitt rörelsehinder som han i omgångar sörjde över. Han tog sig ur sorgen och ville skapa och hitta ljusglimtar att hålla fast om. Han var målmedveten med att genomföra fasta rutiner, planer för träning med kropp och hälsa. Här fanns det minsann aldrig några hinder. Morfar motionerade och tränade sin kropp varje dag. Han var väl medveten om vilken nytta det gjorde för hela hans välbefinnande och det hjälpte honom oerhört mycket i vardagen.

Morfar Sven i sin trädgård med rikligt blommande äppelträd, 1970 tal...

När mormor Henny dog efter en lång tids sjukdom den 18 maj 1978 blev saknaden oerhört stor för Sven. Det kommer skrivas mer om detta på menyn, mormor Henny. Trädgården som Henny hade tyckt så mycket om att fixa i med alla härliga äppelträd, bärbuskar, rofruktsplanteringar, örter, blommor m.m kunde såklart morfar Sven inte ensam klara att sköta. Så successivt försvann alltihop allteftersom.

Christina kommer väl i håg hur morfar Sven då och då frågade om hjälp med gräsklippningen och självklart klippte Christina gräsmattan, morfar Sven hade ju motorgräsklippare så det gick både snabbt och smidigt! Morfar gav instruktioner hur han önskade gräsmattan skulle klippas och det var noggrant, helst inga långa grässtrån skulle sticka upp, utan det skulle klippas jämt fördelat över gräset, det var ju så Sven och Henny själva alltid hade gjort. Sven var enormt tacksam över gräsklippningen.

Vid ett tillfälle när Turid och Christina kom för att hälsa på morfar, passade morfar Sven fråga om inte gräsmattan kunde klippas och det gjorde gärna Christina. Men Turid tyckte inte att det skulle göras. Turid sa till Sven att döttrarna inte kunde hålla på att klippa gräsmattan... Christina minns morfars Svens varma bruna ögons talande blick, "det ordnar sig". Efter denna gång, frågade aldrig morfar Sven mer om hjälp med gräsklippningen.

Morfar Sven hade hjälpsamma grannar som klippte gräsmattan. En av dem hette Malte Byhlin. Sven var oerhört tacksam och glad hjälp med gräsklippningen och berättade för journalister som kom på besök, även om gräsklippningen som bl a Malte hjälpte honom med.

Christina träffade en dag, när hon hade varit ute och handlat, Inga Stenberg (systerns gudmor) som berättade att när hon jobbade på posten i Fritsla, var det många ungdomar som sa att de efter postjobbet, gärna åkte och hjälpte den "snälle farbrorn Sven" med gräsklippningen. Det blev Christina mycket glad över att få höra!

Om den här möbeln finns det en historia.

Det är Svens far Axels möbel. Axel hade ett skåp ovanpå den och i skåpet hade Axel sina raktillbehör.

Som liten var Svens dotter Turid fascinerad av skåpet som hon tyckte var så väldigt fint och att farfar Axel alltid doftade så gott. När Axel avled fick hon den här möbeln och skåpet som minne av honom. Han hade sagt, "rakmöbeln skulle Turid få". Axel var Turids farfar och Christina har fått höra och berättat att han hade ett hjärta av guld. Han var så oerhört snäll. Turid tyckte mycket om sin farfar Axel.

I somras 2022 fick Svens barnbarnsbarn, Christoffer ärva den

fina möbeln.

Fina morfar Sven 1970 talet. Hälsar på hos Turid och barnbarnen. Foto Turids lägenhet och TV rum i Fritsla.

Christina kommer väl i håg när hon hade sovit över hos mormor och morfar hur morfar Sven på morgonen rakade sig. Morfar Sven hade en liten kort rakborste med raklödder på som han tog och löddrade upp ansiktet med och därefter rakade av skägget med en kniv. Aldrig att morfar skulle ha skägg, nej, nej slät hud i ansiktet skulle det vara.

Morfar hade en rakborste men kan också haft, sk rakset med strigel, rakkopp, borste, rakbladsetui och tvålask, även rakställning. När morfar rakade sig doftade det gott i hela rummet och såklart morfar själv. Christina tyckte om att dofta med sin lilla näsa på morfars kind när han var nyrakad. Ni må tro att morfar Sven var mycket road av sin nyfikna dotterdotter som tyckte så mycket om honom. Mormor Henny gick omkring i köket, pysslade och gjorde frukost och smålog gott åt det hela, för mormor Henny visste ju också att morfar Sven gjorde allt det lite extra när barnbarnet kom på besök!

Rakkniven var det vanligaste sättet att raka sig på fram till början av 1900-talet när rakhyveln gjorde sitt inträde. Idag har det återigen ibland blivit en viss trend att använda rakkniv. Här är en intressant historia...

Historia om raktillbehör

Fransmannen Jean-Jaques Perret, knivtillverkare i Paris på 1700-talet, fick en hudsjukdom efter att ha blivit rakad hos barberare. Han kom då med idén att män borde lära sig att raka sig själva. 1762 uppfann han den första säkerhetsanordningen till rakkniven, som gjorde det lite säkrare att raka sig själv utan att skära sig. Han kallade kniven för ”Raisor à Rabot”. Den blev

lite en föregångare till rakhyveln, även om den fortfarande såg ut som en kniv.

Vid rakning behövs något att mjuka upp skäggstubben med. Under årens lopp har olika tvålar och oljor använts, vid tiden för första världskriget började kräm i tub säljas. Aerosolburken, tänkt för insektsmedel, utvecklades av amerikanska kemister 1941. Snart såldes även raklödder i dessa sprayburkar.

Utvecklingen av rakkniven mot hyvel fortsätter. Under 1800-talet tog fler och fler uppfinnare patent för olika typer av rakhyvlar, och slutet av 1800-talet hade det blivit ännu lättare att raka sig själv relativt riskfritt. De flesta rakade sig dock fortfarande barberare, vilket minskade risken till skärsår. Besöket kunde innebära att man fick skäggsvamp – en infektion som spreds

genom smutsiga borstar och redskap.

Raksalongernas storhetstid började nå sitt slut. Den största anledningen var King Camp Gilettes nya uppfinning, men även

första världskrigets utbrott var en bidragande faktor. Idén till den moderna rakhyveln med utbytbara blad föddes av

King Camp Gilette en morgon 1895. Han började med en prototyp, och i början 1900-talet startade serietillverkningen av

hans rakbladsmodell. Gilettes uppfinning var säkrare och mer hygienisk än sina föregångare, och ändrade snabbt på männens rakvanor. Efter 1a världskriget var de flesta män renrakade, och så har det fortsatt fram i vår tid, även om skäggmodet återkommer

mellan varven.

Nästa steg i rakhistoriens utveckling kom på 1930-talet, när de första elektriska rakapparaterna började säljas. Det var inte förrän i mitten av 1940-talet som rakapparaterna gjorde sitt segertåg över världen. Men den elektriska rakapparaten har inte konkurrerat ut rakhyveln. Idag föredrar ungefär hälften att raka sig med hyvel, då de anser att våtrakning är renligare och ger

ett bättre resultat. Inte heller den klassiska rakkniven har spelat ut sin roll – det finns män som anser att rakkniven ger

bästa resultatet.

Källa Norrbottens museum.

Även om morfar Sven inte hade starka Gudstron som mormor Henny så återkom hos Sven djupare reflektioner om Gud

och Bibeln. Just bilden av familjebibeln och medföljande tankeväckande text var extra speciell för morfar Sven och som han tyckte mycket om och sparade som ett minne. Orden symboliserade också hur Sven kunde känna och uppleva sin andlighet...

I tidskriften om "SCHACK" skrivs det uppskattande och intressant om Sven. Det var när Sven blev uttagen till Landslaget som spelade Schack mot Norge och Danmark, 1930 som Sven 24 år för första gången hördes nämna Henny, när en av schackspelarna frågade om han kunde tänka sig att brevväxla med en norsk söt pike? Sven tackade ja och adresser utbyttes!

Som ni säkert märkt finns det en hel del att läsa om morfar Sven. Christina håller nu på att göra en kronologisk sammanställning med alla årtal och datum omkring sin morfar Svens liv. När det är klart kommer listan att läggas ut på en egen sida på Hemsidan för alla som vill få en snabb överblick över vissa händelser och om man önskar uppmärksamma år och datum.

Författaren, Hugo Johansson, kulturförfattare, samlar material till en bok som han ska skriva med blandat innehåll och b l a besöker Hugo J, Sven i hans älskade hem, hans egen byggda hus på Hägnevägen 4 i Fritsla. Hugo J skriver några sidor om morfar Sven i sin bok "Människor, Natur och Kultur i Mark", se ovan. Hugo J skriver om Sven f r o m sid 87 - 92, se nedan.

Morfar Sven sa många gånger på äldre dagar att han levde ett rikt liv trots sitt "handikapp". Han var så stolt över, trots sitt rörelsehinder, se tillbaka på alla insatser han hade möjligheter att göra för sina medmänniskor. Han skriver några rader om sina återblickar när han är 75 år. Den 29 februari 1972 skriver morfar en kortare sammanfattning om sitt liv med rubriken:

"Det Bästa Som Hänt Mig".

Sven återger en dikt han läst en gång:

Den, som inte lidit, han har verkligen inte levt.

Den, som bara har förstånd har gått miste om livet.

Du kan ej hjälpa att du inte förstår.

Du kan bara hjälpa att du inte lyssnar till någon annan

Morfar Sven Leopold Axelsson, 30 års åldern.

Barnbarnet Christina har alltid högt respekterat och beundrat sin morfar för hans starka fysiska uthållighet, unika och fina personlighet och hans enastående insatser till det fantastiska liv som han lyckades skapa för sig själv, sin familj, släkt och för så många andra under sina levnadsår.

Christina är mycket stolt och hedrad över få vara arvsavkomling från Sven och kommer alltid bevara högt sin älskade morfar på den allra käraste platsen i sitt hjärta!

Svens första barnbarn, Christina Maria, 21 år dec 1985.

Kortet är från en fotoautomat vid Borås Järnvägsstation och togs med anledning av att Christina precis hade tagit sitt körkort! (Blixten var stark när kortet togs, reflekterades i ögonen men idag kan man retuschera...). Läs mer på menyn, barnbarnet, Christina, om körkortet.

Christina är mycket intresserad av historia och har försökt samla i hop morfar Svens levnadshistoria. Detta har gjorts för att möjliggöra morfar Svens levnadshistoria och att hans släkthistoria kan bevaras på hemsidan. Papper, foton och annat viktigt kan försvinna bland släkt och vänner men när det sparas digitalt i samlad form som på hemsida kan det bli ovärderligt kvar och är också utav värde för alla som hälsar på!

Hemsidan är likt ett mindre digitalt Museum om en man vars liv blev något utöver det vanliga.

Morfar Svens Far Axels släkt och Svens mor Almas släkt...

Svens far AXEL släkthistoria:

AXEL ANDERSSON

Född 12 juni 1871.

AXELS föräldrar:

ANDERS KARLSSON och MARIA ELISABETH ERIKSDOTTER. född 29 februari 1840. född 19 juli 1835. (Wall).

4 barn, (AXELS syskon):

IDA ANTIONETTA född 23 januari 1867.

AXEL (morfar Svens far) född 12 juni 1871.

CARL EDWARD född 21 juli 1873.

SELMA EMILIA född 27 januari 1875.

Svens mor ALMA släkthistoria:

ALMA MATTSSON

född 18 september 1865.

ALMAS föräldrar:

MATTIAS MATTSSON och ANNA-LISA HÅKANSDOTTER.

född 31 augusti 1832. född 4 april 1836.

10 barn, (ALMAS syskon):

JOHAN LINUS född 24 juni 1857.

CLAES född 10 januari 1859.

MATHILDA född 5 februari 1861.

KAROLINA född 21 maj 1863.

ALMA (morfar Svens Mor) född 18 september 1865. ANNA född 12 november 1867.

ELEMINA född 3 januari 1871.

MARIA född 8 november 1873.

BEDA född 28 maj 1876.

HILDA född 20 januari 1878.

ANNA-LISA HÅKANSDOTTER, (ALMAS Mor),

föräldrar:

HÅKAN JOHANSSON och ANNA-STINA PEHRSDOTTER.

född 5 mars 1801. född 18 mars 1806.

4 barn:

JOHANNES född 1 november 1826.

CARL-GUSTAV född 8 september 1831.

ANNA-LISA (Almas Mor) född 4 april 1836.

HINDRICK född 18 december 1845.

ANNA-STINA PEHRSDOTTER, (ALMAS Mormor),

född 18 mars 1806.

föräldrar:

PEHR ANDERSSON och GUNLA PETTERSDOTTER.

född 19 december 1750. född 1777.

3 barn:

ANNA-STINA (Almas Mormor) född 18 mars 1806. PETRONELLA född 24 januari 1808.

ANNA-BRITTA född 7 januari 1811.

MATTIAS MATTSSON, (Almas Far).

född 31 augusti 1832.

Föräldrar:

MATS LARSSON (Almas farfar)och LISKEN ANDERSDOTTER.

född 12 februari 1793. född 15 oktober 1797.

4 barn:

LARS JAKOB född 12 februari 1823. ANDERS född 11 november 1825.

JOHAN AXEL född 18 augusti 1828.

MATTIAS född 31 augusti 1832.

Den här statyn fick morfar Sven när han vann en simtävling. Morfar skänkte sin staty till SÄS Borås.

Tyvärr vet vi inte vad det var för simtävling o s v. Om det är någon som minns något är vi mycket tacksamma att få höra av er. Skriv gärna några rader om ni har någon information, på menyn, kontakt.