Min Morfar Sven.se
Sköna Gröna Fritsla!
Sven Leopold, 6 år totalförlamad, så liten, tunn, mager och mycket svårt sjuk i polio, sitter Sven i sin älskade fars Axels knä. När kortet tas visste inte Axel och Alma om deras älskade son skulle klara att överleva polion. Lillebror Nils sitter i mor Almas knä. Syster Beda står bredvid Alma. Maria (Maja) mitt emellan Alma och Axel. Bakom Axel, Mats.
Morfar Sven Leopold föddes och växte upp i Fritsla. Här skapade han också sin älskade familj med sin käraste "Livs Dam", Henny.
Morfar Sven skriver, "I Min Lyriska Tankevärld".
"Trots många, om jag har rätt att så kalla det, svåra motgångar, ändock har haft ljusa sidor".
Sven skriver om hur han vid 6 års ålder, 1912 drabbades av polio som gjorde honom totalförlamad. Under långa perioder var han inlagd på sjukhus. Sven betonar att det var svårt vara ett sjukt barn på den här tiden. Första tiden var han inlagd under flera månader för att få behandling av sin svåra total förlamade kropp, först i en sjukstuga i Fritsla. Därefter Borås Lasarett och sedan Vanföranstalten i Göteborg,
När Sven var 9 år, 1915 tog han sina första stapplande steg igen och började skolan. Så småningom behövde inte storasystern Beda dra honom i klädvagnen till skolan och bära honom till hans skobänk för Sven återfick tillräcklig styrka i sina svaga ben att han med möda ändå kunde gå själv
till skolan.
När Sven var 13 år började han jobba på textilfabriken L J Winqvist. Sven jobbade troget vid sitt cardverk fram till pensionen vid 67 års ålder. Sven hade då jobbat som textilarbetare på fabriken, ca 54 år.
Även Svens storasyster Maria (Maja) Elisabeth jobbade som varperska på
L J Winqvist. Marias man Klas Gustav Svensson arbetade som vävlagare
på fabriken.
"Det bästa som hänt mig var den dag då jag började arbeta som 13 åring. Det blev en glädjens dag och förblev så alla mina femtio år som textilarbetare inom samma företag...
Det är ju ett stort under att jag kunde få
uppleva denna glädje att få vara med det produktiva arbetslivet.
Är det då så märkvärdigt att man blickar
tillbaka och trots allt, förspillda, lekfulla dagar under barnaåren sjunger glädjens sånger över
den dag jag kunde få börja arbeta".
Sven Leopold
Foto taget juni 1973 av tidningen Västgöta Demokraten på Sven framför sitt älskade hus, omgiven av en gedigen historia.
Sven köpte en tomt, 1950 tal mitt emot L J Winqvist och var med och ritade sitt eget idylliska hus med en stor härlig trädgård. Adressen blev Hägnevägen 4.
Platsen morfar Sven valde ut och som huset byggdes på, var mycket medvetet och väl genomtänkt. Här kunde Sven varje dag se och vara i närheten av textilfabriken som för alltid kom att betyda så mycket för honom. När man skulle åka till Sven och Henny åkte man igenom fabriksområdet och på bron
över forsen där allt startade!
Det blev hela familjens ljuvligaste plats. En njutningsbar plats att få ha tillsammans och samlas kring. Bort från världens måsten och tidspass. Bara få uppleva villkorslös kärlek, frid, omtanke, välbefinnande och framförallt en stor famn av glädje! Det värdesatte morfar Sven oerhört mycket som i polio
sjukdomens barnaår hade lidit så oerhört mycket och upplevt så stora sorger. Det har också verkligen präglat, dottern dottern Christinas barndoms underbara familjeliv. Dotter Dottern Christina kommer ihåg hur morfar Sven kunde sitta i trädgården och bara titta leende på fabriken, L J Wingqvist. Självklart pratade Sven om sitt textilarbete och om hans arbetsår många gånger och det blev en del av hela familjen. Sven såg till att inget om textilfabriken skulle falla i glömska.
Morfar Sven betonade många gånger vilken enorm betydelse L J Winqvist fabrik fick i hans liv. Sven (75 år) skriver "I Min Lyriska Tankevärld": "Det bästa
som hänt mig var naturligtvis den dag jag kunde börja arbeta och fick trevliga humörfriska arbetskamrater och en mycket förstående arbetsledning.
Känslan av att ha kommit i produktivt arbete fyllde dagarna med glädje".
HISTORIEN OM LARS JOHAN WINQVIST OCH HANS FABRIK I FRITSLA
Christina fick några stycken "Sköna Gröna Fritsla" från sin släkting Gösta Svensson (Christinas morfar Sven Axelsson var morbror till Gösta) som var med
i Fritslas Natur och Hembygdsförening.
Nedan finns fler bilder och texter från Sköna Gröna Fritsla. Sköna Gröna Fritsla om Fabriken l J Winqvist skrevs 2006. Mycket intressant läsning om Sveriges historiska milstolpe. I början av sekelskiftet, 1900 var L J Winqvist den första och största i sitt slag i Sverige! Det som hände i Fritsla 1874 och årtiondena därefter är modell för hela Sveriges industrialisering.
1874 grundade vävnadsförläggaren Lars Johan Wingqvist väveri vid Hjälltorpsfallet i Fritsla, där man kunde utnyttja vattenkraften till driften. 150 mekaniska vävstolarna hade importerats från England och var vid seklets slut 700 till antalet, redan 1885 den största fabriken i länet. Med tiden kom fabriken bestå av väveri, färgeri, spinneri, verkstad, badhus, ett 40-tal bostäder e t c. När fabriken var som störst hade man 1000 tals anställda och var den största i sitt slag i landet. Man genomförde hela produktionen från råvara till färdiga tyger utan mellanhänder. Lars Johan Wingqvist var även ledamot av riksdagens första kammare från urtiman 1892-1894 och invald i Älvsborgs läns valkrets.
När praktiskt taget hela L J Wingqvist väveri och beredningsavdelning förstördes av brand 1958 var en epok i Fritsla slut och samhället drabbades av stora företagsnedläggningar. De 1000 arbetsplatser som hade skapats under 30 år i slutet av 1800-talet, försvann på lika många år 1950-1980. Många bostäder som uppfördes till arbetarna har med tiden rivits, även om en del finns kvar. Delar av fabriken står kvar än idag, och olika företag huserar numera i de gamla lokalerna. Även om textilinriktningen är nedlagd, lever företaget kvar i liten skala. Vattenfallet ger än i dag kraft åt företagets generatorer. Dessa levererar elektricitet till Sveriges minsta kommersiella elnät.
Textilfabriken har även en förankring av ättlingarna från 1000 tals textilarbetar familjer från Fritsla. Nu när Fritsla kommer uppmärksammas med en film kommer nog uppmärksamheten att öka. Vilken trevlig turistattraktion för familjen och alla andra. Att titta på och ta del av Sveriges historia om och på vilket sätt industrin startades och utvecklades i Sverige...
Lars Johan Wingqvist kusin, Sven Gustaf Wingqvist, 1926. Var med och grundade Svenska Kullagerfabriken AB, SKF 1907.
Lars Johans Wingqvist kusinbarn Sven Wingqvist utbildade sig till textilingenjör och arbetade något år på fabriken. Han kom senare att uppfinna kullagret. Kullagerutvecklaren, Sven Wingqvist var med och grundade SKF men det är kanske inte alla som känner till att Sven Wingqvist även arbetade hos sin släkting, Lars Johan Wingqvist i Fristla? När han kom (1899?) till Textilindustrin Gamlestadens Fabriker i Göteborg, det var då som Sven Wingqvist, bolagets maskiningenjör gjorde en banbrytande uppfinning. Wingqvist banbrytande kullagerskonstruktioner lade grunden till Svenska Kullagerfabriken AB (SKF), som han var med och grundade 1907. Då 1899 hade Svens släkting Lars Johan Wingqvist haft i gång sin fabrik i Fritsla under 25 år. En känd modell för hela Sveriges industrialisering.
Varför inte ta en dagstur och åka till Fritsla och se på och vandra på marken vid Sveriges första och största textilfabrik under 1874 talet vilken blev en modell för hela Sveriges industrialisering. Ca 900 Fritsla invånare arbetade 1874 på textilfabriken. Fabriken finns kvar än idag att beskåda och är en intressant museum över en förfluten tid. Man kan passa på att ta med texten från Sköna Gröna Fritsla om fabriken och medan man går runt och tittar på fabriksområdet kan berätta historien! Inspirerande för alla, inklusive dem som funderar på att starta upp företag i dag... Framöver kanske det kommer sättas upp skyltar där man kan läsa om Wingqvist historia som en egen live guidad tur.
Mycket nöje!
Se en kortare film som berättar om arbetarna och livet vid fabriken någon gång kring sekelskiftet 1900.
Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet i Borås.
Producent: Jan Berg och Jan Carlsson.
Research och speakerröst: Lars G Strömberg. (Mycket trevlig röst att lyssna på, känns som man är med i historien).
https://www.prismavg.se/exhibits/show/wingqvistfritsla/l-j--wingqvist-i-fritsla
FRITSLA SOM INDUSTRIORT SKA BLI FILM!
OBS: I BÖRJAN AV SEKELSKIFTET 1900, VAR WINGQVIST FABRIK DEN FÖRSTA
OCH STÖRSTA I SITT SLAG I SVERIGE MED 2 700 TEXTILARBETARE.
En film om L. J Wingqvist ska påbörjas som berättar hur väveriet, spinneriet och färgeriet tredubblade Fritslas befolkning från 1874, 900 st till sekelskiftet,
2 700 st. Filmen spelas in för berättelsen om industriutvecklingen i Fritsla. Filmpremiären är tänkt till slutet av året och ska visas på Folkets Hus och Föreningar. SVT? ... Wingqvist är en intressant och viktig del om industrihistorien i Sverige. Den är viktigt att berätta för alla nationellt, dagens unga och framtidens Fritslabor om den fantastiska industrihistoria som Fritsla har.
Wingqvist var inte aktiebolag och det fördes därför inga protokoll men det finns intressanta handlingar som den äldsta kopieboken från 1868-1875, korrespondens och verifikationer med innehållande fakturor med vackra vyer över fabriken, hela F-serien med bl a handlingar rörande personal, bränder, tävlingshästar, avskrifter och lagfarter samt omfattande G-serien med långa sviter av huvud- och kassaböcker. Materialet sträcker sig över mer än 100 år (1868-1976) och är ett av de bäst bevarade fabriksarkiven i Sverige vad gäller textilindustri och borde det borde kunna vara intressant för forskare.
Visst finns det också tillräcklig manus för att kunna göra en TV serie likt Utvandrarna om L J Wingqvist och alla 2 700 textilarbetares livsdagar i Fritsla! Tänk om det kunde vara möjligt att göra en riktig storfilm om L J Wingqvist fabrik i Fritsla så som det var när allt var som mest produktivt. Det finns massor av material till ett film manus e t c. Föreställ er Skådespelare som lever i en dåtida sann historia likt filmerna, Utvandrarna, Raskens m.m... Fabriken står kvar. Några Arbetarbostäder finns bevarade...
Lars Johan Wingqvist gifte sig med en förläggardotter från Fritsla och han såg möjligheten i Häggåns stora vattenfall med att starta år 1874 det vattendrivna väveriet. Kanske kan man se Wingqvist ättlingar i filmen... Företaget har gått inom släkten och finns idag som handelsbolag med 5 anställda. Tillsammans med nuvarande ägarna Bo och Jarl Andén har dessa hand om fastigheter, kraftstation, spinneri, lantbruk och skog.
Textilfabriken Lars .Johan Wingqvist i Fritsla.
https://www.youtube.com/watch?v=bsQH11SW0_M
L.J. Wingqvists fabrik, 1928.
https://www.youtube.com/watch?v=tTFp-7cL1Jo
Företagsamheten.se - Sven Wingquist / SKF grundaren.
https://www.youtube.com/watch?v=vl9o42TyVgY
FRITSLA
Fritsla 1910 talet.
Fritsla är en tätort i Marks kommun och i Fritsla socken, Västergötland. Fritsla ligger i Häggåns dalgång, drygt två mil söder om Borås. Fritsla tätort har
2 307 invånare. Fritsla ligger längst norrut i Marks kommun. Första gången namnet Fritsla förekommer är 1401 när bland andra Erik i Frislom undertecknar ett köpekontrakt för Hjälltorp. Man tror att namnet Frislom är sammansatt av Friska och lo. Friska är ett äldre namn på Häggån eller Häggan som den kallas så sent som på 1800-talet. Friskan kommer från Friski, vilket är Västgötalagens namn på Frisjön. Andra ledet lo betyder strandäng eller äng och ingår till exempel i Oslo och Waterloo. Fritsla skulle alltså betyda strandängarna vid Friskan. Fritsla har stavats på många olika sätt genom åren, t.ex. Fryslom (1401), Friislä (1406) och Freslom (1438). En bit in på 1900-talet stavas namnet fortfarande Frissla, vilket stämmer bättre med det dialektala uttalet där t:et är stumt och s:et uttalas som ett tje-ljud.
Wikipedia.
Se också Fritslas unika dialekt längst ned på sidan. Mycket nöje!
Fritslavyer. Panorama över samhället.
https://www.youtube.com/watch?v=Fhbni1Jxvrk
Fritsla 1930.
https://www.youtube.com/watch?v=Fhbni1Jxvrk
Fritsla 1933.
https://www.youtube.com/watch?v=rxMs4eICTQA
Fritsla inrättades ur Fritsla socken som en kommun den 1 januari 1863. Upphörde som kommun 31 december 1970. Ingår numera i Marks Kommun. Kommunkod 1540. Koordinater57°33′12″N 12°47′27″Ö.
Fritsla var en tidigare kommun i dåvarande Älvsborgs län. Den inrättades i Fritsla socken i Marks härad i Västergötland när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Vid kommunreformen 1952 bildades en ny storkommun genom sammanläggning med tidigare kommunen Skephult. Vid reformen 1971 ingick kommunen i nybildade Marks kommun. I kyrkligt hänseende, Fritsla församling. Den 1 januari 1952 tillkom Skephults församling. Dessa lades samman 2010 att bilda Fritsla-Skephults församling. Fritsla landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 82,29 km², varav 79,55 km² land. I Fritsla hade 2 274 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,3 %.
Fritsla är en tätort i Marks kommun och i Fritsla socken i Västergötland. Ligger vid Häggåns dalgång, drygt två mil söder om Borås. Fritsla ligger längst norrut i Marks kommun.Har ca 2 307 invånare.
I och runt Fritsla finns boplatser från stenåldern, stensättningar från bronsåldern och gravar från järnåldern. Fritsla nämns första gången i skrift 1401 när bland andra Erik i Frislom undertecknar ett köpekontrakt för Hjälltorp. Man tror att namnet Frislom är sammansatt av Friska och lo. Friska är ett äldre namn på Häggån eller Häggan som den kallas så sent som på 1800-talet. Friskan kommer från Friski, vilket är Västgötalagens namn på Frisjön. Andra ledet lo betyder strandäng eller äng och ingår till exempel i Oslo och Waterloo. Fritsla skulle alltså betyda strandängarna vid Friskan. Fritsla har stavats på många olika sätt genom åren, t.ex. Fryslom (1401), Friislä (1406) och Freslom (1438). En bit in på 1900-talet stavas namnet fortfarande Frissla, vilket stämmer bättre med det dialektala uttalet där t:et är stumt och s:et uttalas som ett tje-ljud.
Några större gårdar samt byarna Fritsla, Aratorp, Hjälltorp och Ramslätt bildade vid denna tid en större enhet - Fritsla socken. Namnet är taget från kyrkbyn. På 1300-talet omnämns t.ex. Hjälltorp (Gerelderthorp) i skrift, men av gårdarnas namn att döma kan man genom ortnamnsforskning slå fast en mycket tidigare bebyggelse. I Kolebäcksugnen framställdes det järn ur bergmalm, troligen i slutet av medeltiden. Hjälltorpsfallet, som är beläget på Segloravägen med en stenvalvsbro som korsar Häggån och som gav tidigare kraft åt den för sin tid enorma textilfabrik som Lars Johan Wingqvist 1874 anlade vid platsen.
Första maj demonstration, Fritsla 1939.
https://www.youtube.com/watch?v=1zM5CeZNH0s
Röda Korsets fest i Viljans Park Fritsla, 1934.
Oscar I
Gröna Sköna Fritsla skriver om ett Kungligt besök i Fritsla 1845 när kung Oscar I och prins Gustav var på väg från Borås till Göteborg och de stannar
i Fritsla för att byta hästar.
Hans och Stina Stridh från Hjälltorp var Gästgivare vid den här tiden och det var hos dem de kungliga stannade. Dock var inte uppförandet hos
damerna som kom för att titta på de ståtliga kungliga besökarna så stillsamt för när damerna rusade fram, gav gärdesgården vika och damerna ramlade baklänges med kjolarna över huvudet, jo jo så kan det gå... Historien förtäljer dock inte vad Sveriges Kung Oscar I och Prins Gustav sade om det inträffade... Men det gick dem troligen inte obemärkt förbi de kungliga..!
Att Fritsla fick kungligt besök 1845 gick inte enligt historien Fritsla obemärkt förbi hos de framrusande "skådelystna" damerna när Sveriges stiliga och ståtliga Kung och Prins anlände till Fritsla, 1845. Läs här om vad Ada Damm skriver om det som hände i boken, Sjuhäradsbygden 1927:
Kort historia om Sveriges Konung Oscar I 1845.
Oscar I, född 4 juli 1799 i Paris och dog 8 juli 1859 på Stockholms slott i Stockholm. Oscar I var kung av Sverige från 1844 till 1859. Oscar I:s fullständiga namn var Joseph François Oscar, på svenska blev Josef Frans Oscar. Kungen själv stavade sitt kunganamn Oscar, medan svenska kungahuset använder stavningen Oskar. Han gifte sig 22 maj 1823 med Josefina av Leuchtenberg (sondotter till franska kejsarinnan Joséphine).
Oscar I föddes den 4 juli 1799 i Paris på 291 Rue Cisalpine (dagens adress: 32 Rue de Monceau). Oscar var son till dåvarande krigsministern i Frankrike, generalen Jean Baptiste Jules Bernadotte (sedermera kung Karl XIV Johan) och Bernhardine Eugénie Désirée Clary (sedermera drottning Desideria). Han fick namnet Joseph efter sin Gudfar Joseph Bonaparte, som var gift med moderns äldre syster Julie, fick även namnen François Oscar. Det senare namnet valde Napoleon I, efter en av hjältarna i Ossians sånger, och kom att användas i familjen, främst av modern och mostern. Med sin mor och moster bodde han i Paris, dels på Joseph Bonapartes slott Château de Mortefontaine eller Bernadottes slott Grosbois, båda i Paris.
Oscar övertog styrelsen 8 mars 1844 och han kröntes till Kung i Stockholm 28 september 1844. I maj upphävde han 1812 års förbud mot allt umgänge mellan svenska medborgare och den avsatta kungafamiljen, Gustav IV Adolfs familj. Hans arbete med regeringsärendena sträckte sig ända till detaljerna och kunde ibland fortgå natten igenom. Han läste själv korrektur till viktigare förordningar. Det fanns inte en enhetlig ministär och vanligen var det kungen själv som på egen hand vände sig till den eller dem som skulle delta i statsrådet. Det hände också att han i viktiga frågor rådgjorde med personer utanför statsrådet och att han under en riksdag personligen tog kontakt med utskottens medlemmar. Oscar lämnade efter sig en mängd anteckningar och uppsatser i olika ämnen, även dagboksanteckningar, som vittnar om stora kunskaper och mångsidiga intressen. En samtida, som alltifrån ungdomen kände honom väl, prisar hans djupa insikter i samhällsfrågorna.
Citat Wikipedia.
Ja, kanhända är det inte så lätt att tyda vad de två herrarna säger på Fritsla/Markdialekt? Här kommer en översättning:
"Den grisen ser inte frisk ut?"
"Jodå, han är bara lite blyg!"
Lite av den äldre dialekten lever kvar i Fritsla och de som bor i Mark säger ord som andra kanske inte alltid förstår. Vad sa du, vad betyder det? Det är ibland inte en ovanlig fråga när man samtalar ute...
När vi i grundskolan på 1980 talet åkte ut till en Marktalande äldre man och fick höra ursprungliga gamla Markbo dialekten live, var det som ett annat språk. Vi förstod inte ett enda ord... Så vilka ord använde invånarna i Fritsla när de pratade med varandra förr i tiden? Här kommer kul läsning och som vi har skrattat när vi läste alla ordlistorna, det är verkligen en upplevelse och vilka humoristiska teckningar Gösta har gjort, det är så imponerande. Mycket nöje! (Morfar Svens syster Marias son, Gösta Svensson har illustrerat, tecknat fantastiskt fina bilder till dialekt ordlistor).
Lärorik läsning också för de yngre för många av de äldre i denna del av Sverige pratade faktiskt så här och det kan vara nyttigt att bli medveten om. Orden är inte precis de lättaste, kanske får man be någon om hjälp att uttala orden för de ska betonas på ett speciellt sätt. Utgivarna hoppades på att ordlistan skulle ge upphov till många glada diskussioner dock är ordlistan måttligt omfattande än andra socknars och kanhända saknas en hel del ord. Vem vet kanske blir det så småningom en fortsättning på fler ordlistor från Sköna Gröna Fritsla..!
Fritsla Byalag:
